Råd för kamerabevakning tydliggörs

Kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018. En nyhet i lagen är att Integritetsmyndigheten, IMY, tidigare Datainspektionen, är ansvarig för all tillsyn av kamerabevakning och för att utfärda tillstånd till de verksamheter som är skyldiga att ha tillstånd för att få kamerabevaka.

Sedan augusti 2018 fram till och med 2020 har myndigheten tagit emot cirka 1 400 ansökningar om tillstånd till kamerabevakning. Nu har man tagit fram en rapport baserade på myndighetens erfarenheter.

Gustav Linder, jurist på IMY. Foto: IMY

– Rapporten bygger på våra tillståndsbeslut men vi har utformat den så att den ska vara användbar för alla, även för de som inte är behöver söka tillstånd, säger Gustav Linder, jurist på IMY. 

Klarhet i lagringstider

I våras skrev Omvärldsbevakning om att det rådde en viss förvirring kring den utökade informationsplikten vid kamerabevakning. Detta efter att den Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, kommit ut med nya riktlinjer i januari 2020. 

– Vi har fått en hel del frågor kring dessa rekommendationer och vi hoppas att den nya rapporten ska ge svar på dessa, säger Gustav Linder.

En fråga har varit kring lagringstider och om det måste framgå på skylten hur länge det inspelande materialet ska lagras.

– Dataskyddsstyrelsen har kommit ut med en ny rekommendation gällande detta som innebär att om det sker en inspelning ska det stå på skylten hur länge materialet sparas. Sker bevakningen i realtid behövs ingen information om detta, säger Gustav Linder. 

Exempel på informationsskylt

EDPB har tagit fram ett exempel på hur en informationsskylt kan se ut samt exempel på information som ska finnas på skylten;

• Ändamålet med kamerabevakningen.
• Den personuppgiftsansvariges identitet.
• Kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvarige och dess dataskyddsombud, om ett sådant finns.
• En upplysning om att de bevakade har rättigheter enligt dataskyddsförordningen.
• Sådant som kan tänkas överraska den som blir bevakad, till exempel om bevakningsmaterialet lagras utanför EU eller om ljud tas upp.
• Hur länge materialet sparas (i förekommande fall).
• Information om vart den bevakade kan vända sig för att få övrig information om bevakningen.

Förslag på hur en informationsskylt kan se ut. Foto: EDPB

Rapportens innehåll

IMY:s rapport består av två delar. Den första delen innehåller övergripande information om vad som gäller vid kamerabevakning, vägledning med förslag på arbetsgång för verksamheter som planerar att kamerabevaka samt statistik kring inflödet av tillståndsansökningar till IMY.

Den andra delen av rapporten består av 18 områdesbeskrivningar där ansökningar och beslut beskrivs mer i detalj för att ge vägledning till olika aktörer. Det gäller exempelvis kamerabevakning i skolor, vårdinrättningar, myndighetslokaler, parkeringar, apotek, skog och mark samt flerbostadshus.

Rapporten är gratis att ladda ner på IMY:s hemsida.