Köket utgör en central plats i hemmet för både matlagning och social interaktion. Flera studier har visat att tidiga förändringar och byten av köket samt dess vitvaror leder till onödiga materialflöden och klimatpåverkan.

− Vid renovering släpps enorma mängder av koldioxid ut genom onödigt avfall som landar på soptippen, säger Ulrike Rahe, projektledare och professor i industridesign på Chalmers.

Ulrike Rahe.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Det cirkulära köket" samarbetar Chalmers, HSB, kökstillverkaren Vedum och vitvaruleverantören ATAG för att utveckla framtidens klimatsmarta kök. Projektet sker även i nära samverkan med det tekniska universitetet TU Delft i Holland. 

Målsättningen med satsningen är att utveckla kök som kan hålla länge genom att de lätt kan anpassas till konsumentens växlande behov, är enkla att underhålla och laga samt miljövänliga.

Hög belastning med vitvaror

Köket är en av de mest resurskrävande funktionerna i ett hem.

− Det handlar inte bara om användarbeteendet att man slänger mycket mat och låter det varma vattnet rinna, utan även i högsta grad om själva köksinredningen och vitvarorna, säger Ulrike Rahe.

Hon framhåller att dagens kök inte är byggda för en cirkulär ekonomi.

− Möblerna är byggda med billigt material, spånskivor eller MDF-skivor som varken kan återanvändas eller återvinnas.

Oavsett hur köken är byggda menar hon att tanken är att materialen ska hålla i runt 25 år. Folk börjar dock mycket tidigare med att byta ut delar, och till och med hela köket. Det innebär uppskattningsvis att renoveringscykeln eller utbytescykeln hamnar mellan sju och tio år. 

− Vi vet också genom våra studier att när man börjar renovera lite smått då slutar det ofta med att hela köket åker ut. Då åker också vitvarorna ut och de har en mycket hög klimatbelastning. 

Inga onödiga mellanväggar

Tanken med ett cirkulärt kök är att utsläppen av koldioxid ska minska. Köket byggs därför i hållbar WISA-plywood som tillverkas i Finland. Materialet uppfyller kraven för låg utsläppsnivå av formaldehyd tack vare limmet som utgörs av trädets naturliga egen polymer, lignin.

När det gäller antal varianter på mått för exempelvis köksskåp och lådor hålls de nere för att förenkla logistiken.

– I kök idag ser man ofta en hel vägg med skåp i kuber där mellanväggar har byggts upp helt i onödan mellan skåpen. Vi har designat bort det, säger Ulrike Rahe.

Sammanfattningsvis berättar hon att projektet har skapat ett cirkulärt kök som går att anpassa till olika situationer. Det är väldigt flexibelt och reducerar behovet av material. Dessutom förlängs livstiden genom användandet av ett mer hållbart material som är möjligt att återanvända. 

Testköken byggs upp

– Vårt kök ser nästan ut som ett vanligt kök, men för köksbranschen är det revolutionerande eftersom det går bakom standarder som är väletablerade, där allt ska vara 60 gånger 60 centimeter. Det är ett anpassningsbart system som går att bygga om.

Projektet har tagit fram en funktionsprototyp för ett modulbaserat testkök. Prototypen ska förfinas framöver.

Ett kök kommer inom kort att installeras och demonstreras i en av lägenheterna i HSB Living Lab. Det är en levande forskningsmiljö, där Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park är huvudpartners. Forskningsmiljön är samtidigt ett hem för studenter och forskare på Chalmers campus för att testa innovationer och tekniska lösningar för nästa generation bostäder.

Testkök ska också installeras i seniorlägenheter, i två 65 + lägenheter, i en nybyggnation på Tjörn. Forskningsgruppen kommer att välja ut testpersoner som kommer att testa funktion och design i olika workshops. 

I anslutning till testköken ska projektet också visa upp olika modeller för hur man kan behålla köket i omlopp så länge som möjligt. Det handlar till exempel om att reparera, återvinna och hitta nya användningsområden och tjänster. Bland annat skulle man kunna erbjuda återköpstjänster för både köksmöbler och vitvaror.

– Köket ska hålla i många år. Vid sidan av tillverkningen och transporten är det först när det slängs som koldioxidutsläppen uppstår, säger Ulrike Rahe.