Tidigare i år tillsattes en utredning för att se över förenklingar av plan- och bygglagen. Nu har betänkandet ”Ett nytt regelverk för bygglov” överlämnats till regeringen.
På ett par områden föreslår utredningen att bygglovsplikten tas bort. Det handlar bland annat om åtgärder som fasadändringar och invändiga planlösningsändringar.
I vissa delar kan det tvärtom bli skärpningar. Ett förslag är att alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov, vilket då även gäller komplementsbostadshus som Attefallsbyggnader och så kallade Bolundare.
Frågan är mycket omdiskuterad sedan länge. I ett flertal domar har det nämligen konstaterats att det ska vara möjligt att överklaga ett komplementhus som en granne vill bygga.
Utgångspunkten är det europarättsliga perspektivet som anger att boende måste ha rätt till domstolsprövning av närliggande byggnationer, vilket krockar med inskränkningen av överklagan mot Attefallshus.
Denna omständighet var också en central del när bygglovsutredningen presenterades vid en presskonferens i måndags.
Märta Stenevi. Foto: Kristian Pohl
– Så kallade Attefallsbyggnader och Bolundare kan idag överklagas av grannar med stöd av Europakonventionen. Överklagadendet kan göras långt efter att byggnaden uppförts och det innebär inte en rättssäker situation för den som investerat i ett komplementbostadshus på sin tomt, sa jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi.
Hon menar dessutom att prövning genom anmälan och starbesked för Attefallshus ofta blir lika omfattande som en lovprövning. Därför föreslås nu återinförd lovplikt.
En som beklagar detta är Stefan Attefall som var bostadsminister när den aktuella reformen genomfördes 2014.
– Jag är rädd att det kraftigt kommer att försvåra byggandet av Attefallshus. Om man släpper in det här i vanlig bygglovsprövning ger det högre taxor, längre handläggningstider och krånglar till det för många, säger Stefan Attefall till Omvärldsbevakning.
Han menar att de europarättsliga resonemangen är förståeliga. Däremot tycker Stefan Attefall att förslaget om återinförd lovplikt är att ”kapitulera inför juridiska krav” och att det borde gå att hitta en bättre lösning.
– Jag anser att man bör vända på alla stenar och gå igenom hela systemet för att skapa lättnader. Är det något som retar folk ute i landet så är det krångel och problem vid bygglovsprövningar.
Redan inför att Attefallsreformen skulle införas lyftes problemet gällande Europakonventionen. Kunde något ha gjorts annorlunda?
– Vi tyckte inte då att de invändningarna var tillräckligt starka och sa att det skulle utredas efter att lagstiftningen börjat gälla. Sedan kom en ny regering och det gick flera år innan något gjordes. Det här har ju dessutom bara varit ett problem i enstaka fall och att då försvåra för alla är att skjuta mygg med kanon.
I övrigt anser Stefan Attefall att det finns en hel del positivt i bygglovsutredningen. Inte minst i de delar där ambitionen är att sänka trösklarna för byggande.
Betänkandet ska nu på remiss. Planen är att ett lagförslag lämnas till riksdagen under 2022 för att sedan träda i kraft den 1 januari 2023.
