Varan har lagts till i varukorgen

Attefall sågar bygglovsförslag för Attefallshus

Bestämmelser 17 jun 2021
Stefan Attefall
Den före detta bostadsministern Stefan Attefall tror att det nya förslaget kommer att ställa till problem. Foto: Richard L Eriksson
Attefallsbyggnader är inte förenliga med Europakonventionen. Nu föreslås lovplikt på husen. ”Det krånglar till det för många” säger före detta bostadsministern Stefan Attefall.

Tidigare i år tillsattes en utredning för att se över förenklingar av plan- och bygglagen. Nu har betänkandet ”Ett nytt regelverk för bygglov” överlämnats till regeringen.

På ett par områden föreslår utredningen att bygglovsplikten tas bort. Det handlar bland annat om åtgärder som fasadändringar och invändiga planlösningsändringar.

I vissa delar kan det tvärtom bli skärpningar. Ett förslag är att alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov, vilket då även gäller komplementsbostadshus som Attefallsbyggnader och så kallade Bolundare.

En omdiskuterad fråga

Frågan är mycket omdiskuterad sedan länge. I ett flertal domar har det nämligen konstaterats att det ska vara möjligt att överklaga ett komplementhus som en granne vill bygga.

Utgångspunkten är det europarättsliga perspektivet som anger att boende måste ha rätt till domstolsprövning av närliggande byggnationer, vilket krockar med inskränkningen av överklagan mot Attefallshus.

Denna omständighet var också en central del när bygglovsutredningen presenterades vid en presskonferens i måndags.

Märta Stenevi Märta Stenevi. Foto: Kristian Pohl

– Så kallade Attefallsbyggnader och Bolundare kan idag överklagas av grannar med stöd av Europakonventionen. Överklagadendet kan göras långt efter att byggnaden uppförts och det innebär inte en rättssäker situation för den som investerat i ett komplementbostadshus på sin tomt, sa jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi.

Hon menar dessutom att prövning genom anmälan och starbesked för Attefallshus ofta blir lika omfattande som en lovprövning. Därför föreslås nu återinförd lovplikt.

Han sågar förslaget

En som beklagar detta är Stefan Attefall som var bostadsminister när den aktuella reformen genomfördes 2014.

– Jag är rädd att det kraftigt kommer att försvåra byggandet av Attefallshus. Om man släpper in det här i vanlig bygglovsprövning ger det högre taxor, längre handläggningstider och krånglar till det för många, säger Stefan Attefall till Omvärldsbevakning.

Han menar att de europarättsliga resonemangen är förståeliga. Däremot tycker Stefan Attefall att förslaget om återinförd lovplikt är att ”kapitulera inför juridiska krav” och att det borde gå att hitta en bättre lösning.

– Jag anser att man bör vända på alla stenar och gå igenom hela systemet för att skapa lättnader. Är det något som retar folk ute i landet så är det krångel och problem vid bygglovsprövningar.

Problemet lyftes tidigt

Redan inför att Attefallsreformen skulle införas lyftes problemet gällande Europakonventionen. Kunde något ha gjorts annorlunda?

– Vi tyckte inte då att de invändningarna var tillräckligt starka och sa att det skulle utredas efter att lagstiftningen börjat gälla. Sedan kom en ny regering och det gick flera år innan något gjordes. Det här har ju dessutom bara varit ett problem i enstaka fall och att då försvåra för alla är att skjuta mygg med kanon.

I övrigt anser Stefan Attefall att det finns en hel del positivt i bygglovsutredningen. Inte minst i de delar där ambitionen är att sänka trösklarna för byggande.

Betänkandet ska nu på remiss. Planen är att ett lagförslag lämnas till riksdagen under 2022 för att sedan träda i kraft den 1 januari 2023.

FAKTA Fem av förslagen i betänkandet

  • Alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö.
  • Lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men i stort sett behålls inom skyddade och särskilt värdefulla områden.
  • Flera åtgärder varken ska kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvm, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvm i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvm utanför sådant område:
  • Åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse inte ska kräva lov.
  • Flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Källa: Regeringskansliet
Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Bestämmelser Bostäder Juridik
Fackområden

Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Fem av förslagen i betänkandet

  • Alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö.
  • Lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men i stort sett behålls inom skyddade och särskilt värdefulla områden.
  • Flera åtgärder varken ska kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvm, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvm i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvm utanför sådant område:
  • Åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse inte ska kräva lov.
  • Flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Källa: Regeringskansliet
Fördjupningsmaterial