Etnisk diskriminering och rasism inom samhällsbyggnadsbranschen har varit branschföreningen Byggchefernas huvudfråga i årets digitala upplaga av Almedalen.
Vår bransch är fantastisk på många sätt. Men i den här frågan är det dags att steppa upp.
I veckan arrangerade Byggcheferna seminariet ”Hur bygger vi bort etnisk diskriminering i samhällsbyggnadssektorn?”. Bakgrunden är en undersökning där två tusen chefer anonymt fått svara på frågor om rasism och etisk diskriminering.
Kajsa Hessel
– När det gäller könsdiskriminering har vår bransch lyckats gå från låg till hög medvetenhet om värdet av ökad jämställdhet. Samma resa behöver vi göra inom etnisk diskriminering, säger Kajsa Hessel som är ordförande för Byggcheferna och vd på Svensk Byggtjänst.
Inom Byggcheferna har man i många år arbetat för att göra samhällsbyggnadssektorn mer jämställd, bland annat med den uppmärksammade kampanjen Stoppa machokulturen. Efter det arbetet har det blivit tydligt att det finns fler utmaningar för branschen kring kompetens och vilka som ses som en resurs för branschen.
– Etnisk diskriminering är kanske vår bransch största problem, säger Kajsa Hessel.
Byggchefernas förhoppning är att få upp frågan på bordet och få chefer att börja prata om etnisk diskriminering i arbetslivet.
– Vår bransch är fantastisk på många sätt. Men i den här frågan är det dags att steppa upp, säger Kajsa Hessel.
På frågan om det var något i undersökningen som förvånande henne, svarar Kajsa Hessel att en sak är att så många chefer upplever att det finns ett stort engagemang för den här frågan. Samtidigt som de upplever att det är svårare att bli rekryterad om du har en annan hudfärg än vit och att det är svårare att komma in i gemenskapen på en arbetsplats.
– Vi får så motstridiga signaler i den här undersökningen. Det tycker jag är intressant och kanske också lite förvånande, säger Kajsa Hessel.
Vi säger att vi vill vara ett företag som speglar det samhälle som vi jobbar i.
Mohamed Kiswani har arbetat som chef i byggbranschen i snart 20 år och är en av Byggchefernas ambassadörer. Han arbetar sedan två år tillbaka med att föreläsa om inkluderingsfrågor vid olika yrkesskolor.
– Vi behöver bli mer medvetna för att kunna gå vidare. Personligen vill jag vara med och göra skillnad i branschen, det känns nästan som en plikt för mig, säger han.
Mohamed Kiswani
Forskning ger stöd för att blandade arbetsgrupper är mer kreativa och effektivare än grupper där medarbetarna har en liknande bakgrund och liknande livserfarenheter.
För ett par år sedan bildades en mångfaldskommitté på NCC. Charlotte Thelm är divisionschef och ordförande i kommittén.
– För tjugo år sedan startade vi ett kvinnligt nätverk och vi har haft stort fokus på genusfrågan. Sen har vi insett att frågan är större än så. Vårt uppdrag nu är att ta klivet framåt i mångfaldsfrågan, säger Charlotte Thelm.
– Vi säger att vi vill vara ett företag som speglar det samhälle som vi jobbar i. När det kommer till etnisk mångfald har vi inte kommit långt alls. Men vi har börjat sätta upp KPI:er eller nyckeltal.
Det Charlotte Thelm reagerade på i Byggchefernas undersökning är att det trots det stora intresset för frågan är så få företag som mäter och följer upp sitt arbete kring diskriminering, vilket hon tror är viktigt.
Salem Yohannes är utbildare vid projektet Vidga normen i praktiken, Länsstyrelsen i Stockholm med finansiering från Europeiska socialfonden. Hon anser också att det är viktigt att kunna mäta och arbeta systematiskt.
– Det är så viktigt att vi agerar utifrån ett kunskapsläge och inte utifrån ett känsloläge. Vi måste jämföra arbetsvillkor, analysera resultaten och ta fram åtgärder, säger hon.
Förra året handlade vi upp för 53 miljarder kronor. Detta måste vi kunna nyttja på ett bra sätt och vara en föregångare.
Ann-Sofie Atterbrand, verksamhetsstyrningschef vid Trafikverket berättar att ett sätt att arbeta för minskad diskriminering är att använda upphandlingsmakten, till exempel med hjälp av sociala krav.
– Vi på Trafikverket är ju en stor aktör. Förra året handlade vi upp för 53 miljarder kronor. Detta måste vi kunna nyttja på ett bra sätt och vara en föregångare. Till exempel genom att vara vassa och ställa tydliga krav.
När det gäller jämställdhet har Trafikverket kommit en bit och de har hittat verktyg. Men jämställdhetsfrågan är inte lika känslig, säger Ann-Sofie Atterbrand.
Hon tycker undersökningar är viktiga men det avgörande är vad som görs av resultatet.
– Att vi tar avstamp i resultatet och ser till att det börjar hända saker. Det här är ett jobb vi måste göra tillsammans i branschen.
I undersökningen Byggchefsbarometern 2021 har två tusen chefer fått svara anonymt på frågor om rasism och etisk diskriminering.
En rapport där undersökningen ingår, släpps efter sommaren. Rapporten görs i samarbete med stiftelsen Allbright
Byggcheferna är en branschförening för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Föreningen är kopplat till Ledarna som är ett fackförbund för chefer.
I hela landet finns cirka 17 000 medlemmar från bygg-, installations-, anläggnings- och fastighetsbranschen.
I undersökningen Byggchefsbarometern 2021 har två tusen chefer fått svara anonymt på frågor om rasism och etisk diskriminering.
En rapport där undersökningen ingår, släpps efter sommaren. Rapporten görs i samarbete med stiftelsen Allbright
Byggcheferna är en branschförening för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Föreningen är kopplat till Ledarna som är ett fackförbund för chefer.
I hela landet finns cirka 17 000 medlemmar från bygg-, installations-, anläggnings- och fastighetsbranschen.
