För att Sverige ska kunna uppnå målet att vara klimatneutralt till år 2045 måste befintliga byggnader uppgraderas för att minska klimatpåverkan. Inom bostadssektorn är det beståndet som är byggt före 1980-talet som är den främsta energianvändaren. Miljonprogrammet från 1965 till 1975, representerar en stor del av denna grupp.
E2B2 är Energimyndighetens forskningsprogram inom området energieffektivt byggande och boende. I ett tidigare E2B2-projekt utvecklades ett koncept för storskalig energirenovering av svenska flerbostadshus då prefabricerade multiaktiva fasadelement integreras med befintlig fasad. Renoveringspaketet omfattar en fasadlösning med integrerade tilluftskanaler i en prefabricerad tilläggsisolering samt att de befintliga frånluftskanalerna förbättras och att värme återvinns i ett centralt ventilationsaggregat. Energimålsättningarna var att kunna uppfylla tre energinivåer: krav för nybyggnation, passivhus och nollenergi.
– I det här E2B2-projektet arbetar vi vidare och undersöker och förbereder hur vi ska kunna genomföra ett fullskaligt demoprojekt, säger projektledaren Ricardo Bernardo som är forskare vid Lunds universitet.
Det finns knappt någon utprövad validerad kostnadseffektiv lösning för att genomföra omfattande renoveringar med fokus på energi i flerbostadshus. Ricardo Bernardo berättar att det därför var centralt i konceptet att just få fram en kostnadseffektiv lösning för energirenoveringar.
– Att renovera med de prefabricerade fasadelementen som värmeisolerar, ventilerar och värmer lägenheterna ger en kort byggtid. De boende behöver inte flytta under renoveringen i och med att arbetet huvudsakligen utförs utomhus, säger han.
Nya hus kan vara byggda rätt från början med låg klimatpåverkan. Men, det är inte samma sak med befintliga byggnader.
Ungefär 80 procent av dagens byggnader kommer fortfarande att finnas kvar år 2045 när vi ska vara klimatneutrala
– Ungefär 80 procent av dagens byggnader kommer fortfarande att finnas kvar år 2045 när vi ska vara klimatneutrala. Våra framtida städer består därför huvudsakligen av befintliga byggnader.
Ricardo Bernardo menar att om konceptet skulle installeras i alla Sveriges flerbostadshus byggda 1961 – 1980 skulle det leda till en energibesparing på ungefär 5 TWh/år.
Om man dessutom skulle installera solceller på dessa byggnader skulle det ge nollenergibyggnader. Man kan spara 50 procent av energiförbrukning per byggnad.
Anledningarna till att det går att spara så mycket energi beror på förbättrat klimatskal av såväl fasad, som fönster och tak. Dessutom sparar man energi genom värmeåtervinning av ventilationen som är installerad i fasadelementen.
Ricardo Bernardo berättar att det idag finns liknande koncept i Norge, Finland och Tyskland, men för att det ska få genombrott i Sverige krävs att lösningarna anpassas till svenska förhållanden.
– En utmaning när det gäller befintliga byggnader är att de alla ser lite olika ut. Man behöver kontrollera allt och göra en hel del anpassningar, säger han.
En viktig del gäller också att få acceptans för det nya konceptet. Det är därför som det är så viktigt att genomföra ett demonstrationsprojekt i full skala. I projektet kopplas industrin samman med bostadsägare. I nästa steg planerar projektet att söka stöd för själva demonstrationen i fullskala.
Alla industriella aktörer som arbetar med prefabricering och är intresserade av att delta i demonstrationen är välkomna att snarast höra av sig (se kontaktuppgift i faktarutan).
Projekt: Energirenoveringskoncept
för koldioxidneutrala byggnader
Utförare: Lunds universitet
Projektledare: Ricardo Bernardo,
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: juni 2020
Projektslut: september 2021
Projektbudget: 499 840 kronor
Projekt: Energirenoveringskoncept
för koldioxidneutrala byggnader
Utförare: Lunds universitet
Projektledare: Ricardo Bernardo,
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: juni 2020
Projektslut: september 2021
Projektbudget: 499 840 kronor