Guideförfattare: Magnus Hansén, RISE
Fördelarna med att underhålla sin byggnad är många – liksom nackdelarna med att låta bli. Ett eftersatt underhåll kan snabbt påverka byggnadens skick, vilket kan få stora konsekvenser för både ekonomi och hälsa. Samtidigt är en väl underhållen byggnad mer hållbar och ger mindre miljöpåverkan – framför allt eftersom risken för fuktskador minskar. Exempelvis isolerar torra material bättre, och koldioxidavtrycket minskar om material inte behöver bytas ut så ofta.
Det finns också lagkrav att tänka på. Bland annat plan- och bygglagen, PBL, ställer krav på byggnaden med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Kraven omfattar alla delar av byggnaden där skadan kan påverka inomhusmiljön.
Så vilket ansvar har du som husägare? Byggherren ansvarar för att utforma byggnaden så att skador i byggnaden och olika byggnadsdelar försvåras. Därefter, när byggnaden har tagits i bruk, ansvarar husägaren för att byggnaden underhålls på rätt sätt och är fri från skador som kan påverka inomhusmiljön. I vissa fall kan försäkringsbolag erbjuda försäkringar mot skador i byggnadskonstruktioner, betänk dock att åldersavdrag görs och att du kan behöva ta reda på vad som har orsakat en skada. För att ta reda på exakt skadeorsak och vilka åtgärder som krävs kan du behöva anlita sakkunniga inom området – annars riskerar det att bli kostsamt för dig som husägare.
Gemensamt för skador i byggnadskonstruktioner är att de ofta uppstår på grund av fuktproblem. Det finns grundläggande fuktkällor att hålla koll på. Det gäller att tänka på samtliga potentiella fuktkällor vid utformning och underhåll av konstruktioner för väggar, golv och tak.
Nederbörd i form av regn eller snö träffar i första hand taket och väggarna. När vattnet hamnat på eller i marken kan grunden bli uppfuktad.
Ytvatten kan rinna in mot huset och skada grunden. För att hindra detta ska marken luta från huset. Om detta inte är möjligt måste grunden utformas så att den tål vattentryck.
Fukt i marken kan sugas upp mot grunden i kapillärsugande material. För att stoppa detta ska grunden förses med gruslager, värmeisolering eller annat kapillärbrytande material.
Det sker också diffusion av vattenånga från fuktig mark. Den här fuktvandringen kan på sikt skapa samma fukttillstånd i grunden som kapillärsugning om inte särskilda åtgärder sätts in. Varma rör och kulvertar i marken kan också orsaka fuktvandring och kondens.
Läckage av vatten från installationer och rör kan lokalt skapa stor fuktbelastning. Att lägga rör på ett säkert sätt (till exempel synligt så att eventuellt läckage snabbt upptäcks) och att skapa säkra installationer är viktigt för att undvika denna typ av skador.
Fukt i inneluften kan orsaka kondensbildning på kalla invändiga ytor. Dessutom kan det bli fuktansamling inne i byggnadskonstruktionerna, dels på grund av fuktdiffusion inifrån och ut, dels på grund av fuktkonvektion. Med fuktkonvektion menas att vattenånga transporteras med en luftström. Det går att hålla nere inneluftens ånghalt dels genom att undvika att fukt skapas inomhus, dels genom att öka ventilationen. I ett hus med luftotäta väggar, golv och tak kan luft läcka ut och in. Hur luften rör sig beror på vilken lufttrycksskillnad det är mellan ute- och inneluften. Om det är invändigt övertryck kan varm, fuktig inneluft läcka ut i en kall konstruktion, vilket kan leda till kondens. Det är mycket viktigt att undvika sådan fuktkonvektion.
För att fuktkonvektion ska ge skadlig kondens krävs:
Samtliga förutsättningar ovan måste vara uppfyllda för att kondens ska ske. Det räcker således att en av förutsättningarna tas bort för att eliminera risken.
Inbyggd fukt ska kunna torka ut, och den mesta byggfukten måste torka innan konstruktionen är färdigbyggd. I en bottenplatta med kantförstyvningar och förtjockningar byggs mycket fukt in. Då måste konstruktionen ha möjlighet att i efterhand torka ut eller utformas så att alla material som ingår tål fuktbelastningen.
Fukt kan sugas upp. I porösa material som utsätts för vatten sker fukttransport på grund av kapillärsugning. Det här gäller för material som är i kontakt med mark, därför måste en betongplatta skyddas från det vatten som kan sugas upp underifrån. Det sker genom kapillärbrytande skikt, till exempel grovt grus eller värmeisoleringsmaterial. Normalt dominerar kapillärsugningen över den fuktmängd som kan diffundera genom materialet. I många konstruktioner sker kapillärsugning och diffusion samtidigt men åt olika håll. I en homogen vägg av till exempel lättbetong vandrar fukten inifrån och ut på grund av diffusion, medan slagregn på väggens utsida skapar förutsättningar för kapillärsugning inåt i väggen.
Kapillärsugning kan bara ske när det finns tillgång på fritt vatten. När fukthalten sjunker upphör kapillärsugningen. Ytterligare omfördelning eller uttorkning av fukt måste sedan ske med hjälp av diffusion.
I detta kapitel beskriver vi olika typer av fuktrelaterade skador som kan förekomma i en byggnad och varför de uppstår.
En del material tål fuktig miljö utan att de deformeras eller får mikrobiologisk påväxt medan andra material får skador i en fuktig miljö. Om material och konstruktioner är för fuktiga kan fuktskador uppstå, på materialet eller på damm och skräp som finns på eller i byggnadskonstruktionen. För att undvika fuktskador ska därför väggar, golv och tak konstrueras så att risken för fuktskador blir så liten som möjligt. Uppfuktade material kan få påväxt av mikroorganismer och utveckla elak lukt, och både lukten och påväxten kan påverka innemiljön negativt.
Om fukten stängs in under diffusionstäta skikt, till exempel golvmattor på betongplatta, kan det leda till kemiska emissioner eftersom lim eller golvmatta kan brytas ner.
När en skada saneras är det viktigt att se till att den inträffade skadan inte kan upprepas. Saneringen av det skadade materialet sker i de flesta fall genom att det skadade materialet byts ut, alternativt genom mekanisk sanering. Det är inte helt känt vilka ämnen i en fuktskada eller vilka halter som gör att vi påverkas negativt. Därför är det försiktighetsprincipen som gäller, och en fuktskada accepteras oftast inte. Samtidigt upplevs en innemiljö oftast som god när en fuktskada har sanerats på ett korrekt sätt. Det kan vara bra att tänka på att en påväxt inte behöver vara synlig för blotta ögat. I vissa fall kan det vara nödvändigt med en mikrobiologisk analys för att kunna konstatera en förhöjd förekomst av mikroorganismer och bakterier.
Hussvampens latinska namn är Serpula lacrymans (serpa; att krypa, och lacryma; tår). Namnet beskriver väl hur svampen ”kryper” fram genom byggnaden på jakt efter näring som kan utsöndra vätska/”tårar”. Hussvampen skiljer sig från vanliga rötsvampar i hus genom att den kan växa i något lägre relativ fuktighet och temperatur. Vid rätt förhållanden växer hussvampen snabbt: upp till 6 mm per dygn kan förekomma. En vanlig plats där svampkroppen utvecklas är i kryprunder, när förutsättningar för tillväxt finns. Rötsvampangrepp kan skada virket och försämra hållfastigheten.
Du kan själv hålla koll på platser som är gynnsamma för tillväxt via inspektionsluckor i till exempel krypgrunder, ”kattvindar” och vindar. Titta efter saker som deformationer i golvbjälklag, eller brunaktigt, ”kanel-liknande” damm på invändiga ytor.
Anlita en sakkunnig om du misstänker fuktskador och svampangrepp – provtagning och mikrobiologisk analys kan krävas för att bekräfta en skada.
För att få stopp på ett hussvampsangrepp är de primära åtgärderna att lokalisera och eliminera fuktkällor, och tidigt få till en uttorkning. Då bryts förutsättningarna för tillväxt.
De förutsättningar som krävs är:
Vanliga sekundära åtgärder är att byta ut angripet material med en säkerhetsmarginal på ungefär en meter till friskt material. Puts, fog och jordfyllning kan också behöva tas bort. I viss fall används kemisk- och eller värmebehandling.
Skadedjur i byggnader är djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell påväxt som riskerar att påverka människors hygien eller hälsa. Skadedjur kan till exempel vara fåglar, råttor, fladdermöss eller vissa insekter som getingar, myror, silverfisk och husbock. Fladdermöss är fridlysta, men om du har problem med fladdermöss i en byggnad går det att ansöka om dispens från förbudet hos länsstyrelsen för att lösa problemet.
Grävlingar kan ibland bygga bo i krypgrunder. Det går att försöka avskräcka eller hindra en grävling, men det är viktigt att tänka på att den kan ha ungar i krypgrunden. Rätten att döda grävlingar är begränsad enligt Jaktlag (1987:259) 23 §.
En ny ovälkommen gäst i våra bostäder är den långsprötade silverfisken som förstör papper, textilier, naturlig och syntetisk cellulosa samt lim. Den anländer via förpackningsmaterial, material- och möbelleverenser, återbruk av material etc och är mycket seglivad. En sanering kan ta ända upp mot ett halvår.
Byggherren ansvarar för att byggnaden utformas så att det blir svårare för skadedjur att ta sig in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.
När byggnaden har tagits i bruk ansvarar husägaren för att byggnaden är fri från skadedjur och att byggnadens skydd mot skadedjur underhålls. Det finns försäkringsbolag som erbjuder försäkringar mot skadedjursangrepp.
Vanliga skydd på byggnader är metallnät med en maskvidd på högst 5 mm, samt finmaskigare insektsnät. Ventiler och ventilationshuvar är exempel på öppningar som det är bra att förse med metallnät i kombination med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar bör normalt förses med insektsnät. Det finns också speciella produkter som hindrar fåglar att ta sig in i tak och möss att ta sig in bakom ventilerade fasader.
Galler och nät kan minska luftflödet genom ventilationsöppningarna. Det är viktigt att tänka på att den effektiva ventilationsarean minskar med skadedjursskyddet, och dimensionera ventilationsöppningarna efter det. Ventilationsöppningar blir med tiden ofta igensatta av spindelnät och löv, så det gäller att hålla ventilationsöppningarna rena och byta trasiga insektsnät. Det kan ses som en del av byggnadens underhåll.
Den som har problem med skadedjur i sin lägenhet ska i första hand kontakta fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningens styrelse. Får man inte hjälp kan man kontakta kommunens miljökontor.
Kontakta en sakkunnig utredare om du har problem med skadedjur i eget småhus. För förebyggande arbete mot skadedjur och mögel i olika innemiljöer och arbetsmiljöer finns IPM (integrated pest management).
Fukt- och mögelskador som kan leda till problem i innemiljön kan inträffa i alla byggnadskonstruktioner, men vissa konstruktioner drabbas oftare än andra. Nedan finns en beskrivning av sådana riskkonstruktioner, var det ofta inträffar skador samt när du behöver vara extra observant – både i samband med köp och när det gäller skötsel och underhåll.
Två skadeorsaker är vanliga: läckage av regnvatten eller smältande is och snö, samt kondens av fuktig luft som kommer inifrån. Det kan ibland vara svårt att avgöra vad som orsakat fuktskadorna, men om skadorna finns på undersidan av taket över en kall vind finns några tumregler. Om det finns fukt och missfärgning på enstaka brädor är skadeorsaken sannolikt läckage av regnvatten. Då gäller det att kontrollera om det finns otätheter i takbeläggningen eller tätskiktet, eller om det finns förstörda takpannor. Om missfärgningen istället är liknande över stora delar av takytan kan skadeorsaken vara kondens av fuktig inneluft som kommer upp på vinden.
Låglutande eller horisontella tak och indragen takavvatting kräver underhåll och skötsel eftersom ett eventuellt läckage genom hål i tätskiktet vanligtvis hamnar inne i byggnaden och leder till fuktskador.
Råd: kontrollera taket med jämna mellanrum. Läckage av regnvatten kan ske under hela året, men kondens av fukt inifrån kan bara ske när det är kallt ute. Om du ser tecken på skador, ta reda på vad de beror på. Markering av missfärgningar med färgpenna kan hjälpa till i utredningen om det går att se att missfärgningarnas utbredning ökar med tiden.
Regn mot väggen kan ge läckage vid otäta anslutningar, till exempel vid fönsterbleck. Fuktig inneluft som kommer in i ytterväggen kan orsaka kondens. En skalmur av tegel eller kalksandsten är fuktig efter varje regn, vilket betyder att vindskivan inne i väggen utsätts för hög fuktighet som kan leda till påväxt och elak lukt. Pappbeklädd gipsskiva och asfaltimpregnerad träfiberskiva är exempel på material som ofta drabbas av hög fuktbelastning. Träpanel kan få rötskador om vatten kan komma in vid skarvar eller vid slarvigt islagen spik.
Råd: misstänker du att det kan finnas mögelskador i väggen, kontrollera genom att försiktigt ”sniffa” utefter golvvinkeln på insidan. För att öka inströmning av luft och eventuell lukt från konstruktionen kan du öka frånluftsflödet, till exempel genom att sätta på köksfläkten och samtidigt minska tilluftsflödet genom att tillfälligt täta tilluftsdon.
Synliga fuktskador på vind-/stomskyddet. Foto: RISE
Under energikrisen på 70- och 80-talen var det vanligt att tilläggsisolera hus och inreda källaren som boutrymme. Men invändig isolering på källarvägg är en riskkonstruktion eftersom eventuell fukt i väggen har svårt att torka ut, utåt eller inåt, och hindras av isolering och täta skikt.
En oisolerad källarvägg av betong, lättbetong eller lättklinkerbetong kan ha fuktfläckar och missfärgningar av påväxt, men det är ovanligt att den ger besvärande lukt inne. Orsaken till fukten i väggen är ofta vatten utifrån, som till exempel kan bero på dåligt fuktskydd eller bristande dränering.
En utvändigt isolerad källarvägg är en konstruktion som sällan har fuktskador, och den kan därför ses som en fuktsäker lösning.
Oisolerade källargolv kan på samma sätt som oisolerade källarväggar ha fuktfläckar och avflagnad färg, men sällan en påväxt som ger lukt inne.
Råd: Kontrollera om källaren har invändig isolering på väggarna och isolering ovanpå betonggolvet. Om det är fallet, och du misstänker att det kan finnas mögel, bör du kontakta en sakkunnig för utredning och förslag till åtgärder.
Platta på mark med isolering ovanpå betongen är en riskkonstruktion. Skälet är att de delar som ligger direkt mot den fuktiga betongen hamnar i en miljö där mögel och andra mikroorganismer kan växa. Dessa golv ger ofta ifrån sig en lukt av mögel.
Förhållandena blir mycket bättre om betongplattan istället ligger ovanpå isoleringen, det vill säga om man vid bygget först lägger ut en styv isolering på kapillärbrytande material, som betongen sedan gjuts över. Om betongen torkas ut ordentligt innan golvmattan läggs på är detta en bra, fuktsäker grundläggning - åtminstone för måttligt breda hus med en maxbredd på cirka 10 meter.
Råd: Kontrollera om golvet har isolering ovanpå betongplattan. Om det är fallet, och du misstänker att det kan finnas mögel, bör du kontakta en sakkunnig för utredning och förslag till åtgärder.
Uteluftventilerad krypgrund är en riskkonstruktion. Skälet är att ventilationen kyler ner marken under vintern, och denna kyla finns kvar på våren och sommaren när varm och fuktig luft kommer in i grunden. Då stiger den relativa fuktigheten och det är vanligt att det skapas kondens i grunden. Det leder till uppfuktning av konstruktionsmaterial, till exempel blindbotten och syll, och av material som lämnats kvar på marken. Det är vanligt med påväxt på sådant material, vilket kan ge elak lukt som kommer in i bostaden.
Inneluftventilerad varm grund är en mer fuktsäker konstruktion om den är projekterad och utförd på ett bra sätt (exempelvis när det gäller lufttäthet, förhindrad spridning av fuktig luft, elak lukt/bakterier/mögelsporer och markradon.)
Äldre tiders ”torpargrund” var en betydligt bättre konstruktion än dagens krypgrunder. Skälet är att grunden inte ventilerades på vintern eftersom det ledde till kalla golv. Dessutom fanns det en värmekälla i dessa grunder. Husets eldstad hade sitt fundament i grunden och eftersom det eldades för såväl matlagning som uppvärmning spreds värme i grunden såväl sommar som vinter, vilket ledde till torra grunder. Den gamla ”torpargrunden” liknar i sin funktion mer inneluftventilerade varma grunder än uteluftventilerade krypgrunder.
Råd: Om du misstänker att det finns påväxt som ger lukt bör du kontakta en sakkunnig för utredning och förslag till åtgärder. Möjliga åtgärder kan vara:
Tänk på att det inte går att välja åtgärder förrän förhållandena i grunden har retts ut. Om en åtgärd väljs på måfå kan resultatet bli mycket kostsamt eftersom allt kan behöva göras om från början om det inte fungerar.
Ett dusch- och badrum ska klara en hög fuktbelastning. Om det finns brister i detaljerna kan det leda till vattenläckage, vilket kan få stora konsekvenser. Exempel på vanliga skadeorsaker är dåligt monterade tätskikt, bristande tätskiktssystem, tveksamma materialval eller golvbrunnar som inte byts ut samtidigt som resten av badrummet renoveras
Det är svårt att se vad som finns bakom ytskiktet i ett dusch- och badrum eftersom det är dolt. Det du kan göra är att använda dig av lukt och syn. Elak lukt i badrummet kan tyda på en fuktrelaterad skada. Om du misstänker en fuktskada bör du ta hjälp en sakkunnig som kan undersöka byggnadskonstruktionen grundligt.
Råd: Kontrollera om det finns elak lukt i utrymmet. Kontrollera golvfall mot golvbrunnar så att vattnet kan rinna ner i brunnen på ett bra sätt. Var uppmärksam på eventuella otätheter och genomföringar i ytskikt. Var uppmärksam på deformerande eller ojämna material, till exempel väggskivor. Kontrollera regelbundet att ventilationen i utrymmet fungerar. Begär in våtrumsintyg vid renovering eller för nyligen renoverade utrymmen med tätskikt.
Fästmassa bakom kakel och klinker är alltid blött om det används. Foto: RISE
Exempel på vidare läsning:
Utbildning om fuktsäkerhet:
Under 2017 – 2020 drev Svensk Byggtjänst Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Energikontoren Sverige, Sustainable Innovation och IVL Svenska Miljöinstitutet som en externt upphandlad tjänst från regeringen. Under den tiden tog ICHB fram ett antal guider inom olika områden.
Omvärldsbevakning delar här med sig av några av guiderna som vi tänker kan fungera som inspiration. Observera att guiderna inte är uppdaterade sedan publiceringen på ICHB. Från och med 2021 tog Boverket över ansvaret för ICHB.
Magnus Hansen är skadeutredare på RISE och arbetar med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen. Han utför alla typer av fukt- och innemiljöutredningar samt projektledning för byggnader som eftersträvar att P-märka innemiljö. Magnus är Diplomerad Fuktsakkunnig, Diplomerad Lufttäthetsprovare samt Byggdoktor.
De mest uppenbara bristerna och fuktkällorna kan du som husägare eller potentiell husköpare upptäcka, planera underhåll av och underhålla på ett bra sätt - bland annat med hjälp av informationen i denna guide. Men den mesta skadliga fukten är inte synlig för blotta ögat. Vissa skador kan kräva särskild kunskap och en fördjupad utredning av en sakkunnig. Detta för att ta reda på exakt skadeorsak så att rätt åtgärder utförs – annars kan det bli kostsamt för dig som husägare.
Du kan hitta personer med erfarenhet och utbildning exempelvis via:
Behöver en skada åtgärdas tänk på att ta in offerter från flera olika firmor för att kunna jämföra både priset och vad som ingår.
Det finns flera faktorer som spelar in och som du själv kan ha koll på.
När en byggnad används kan innetemperaturen hållas konstant över dygnet, eller sänkas några grader under natten. Om en byggnad inte används under en längre period kan temperaturen sänkas, men helst inte till lägre än 12-15 o C. Om byggnaden står kall för länge kan det leda till mögelpåväxt och elak lukt. Anpassa temperaturen genom att öka eller minska värmetillförseln från radiatorn eller tilluften - inte genom att vädra.
Se upp med tecken som kan tyda på fuktskador. Läckande rör eller diskmaskin, fuktfläckar i taket eller vid fönstret behöver åtgärdas så snart som möjligt för att hindra följdskador. Andra tecken på skador är inte lika tydliga. Unken lukt, som påminner om lukt från potatis eller jordkällare, kan bero på mögel i grunden eller i väggen. Fuktfläckar i hörn eller bakom möbler och blåsor eller missfärgningar i golvytskikt kan bero på hög fuktnivå. Var särskilt vaksam på eventuella riskkonstruktioner i byggnaden
Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem. Läs mer om ventilation på arbetsmiljöverkets hemsida eller regler om ventilation och inomhusmiljö från Boverket.
Under 2017 – 2020 drev Svensk Byggtjänst Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Energikontoren Sverige, Sustainable Innovation och IVL Svenska Miljöinstitutet som en externt upphandlad tjänst från regeringen. Under den tiden tog ICHB fram ett antal guider inom olika områden.
Omvärldsbevakning delar här med sig av några av guiderna som vi tänker kan fungera som inspiration. Observera att guiderna inte är uppdaterade sedan publiceringen på ICHB. Från och med 2021 tog Boverket över ansvaret för ICHB.
Magnus Hansen är skadeutredare på RISE och arbetar med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen. Han utför alla typer av fukt- och innemiljöutredningar samt projektledning för byggnader som eftersträvar att P-märka innemiljö. Magnus är Diplomerad Fuktsakkunnig, Diplomerad Lufttäthetsprovare samt Byggdoktor.
De mest uppenbara bristerna och fuktkällorna kan du som husägare eller potentiell husköpare upptäcka, planera underhåll av och underhålla på ett bra sätt - bland annat med hjälp av informationen i denna guide. Men den mesta skadliga fukten är inte synlig för blotta ögat. Vissa skador kan kräva särskild kunskap och en fördjupad utredning av en sakkunnig. Detta för att ta reda på exakt skadeorsak så att rätt åtgärder utförs – annars kan det bli kostsamt för dig som husägare.
Du kan hitta personer med erfarenhet och utbildning exempelvis via:
Behöver en skada åtgärdas tänk på att ta in offerter från flera olika firmor för att kunna jämföra både priset och vad som ingår.
Det finns flera faktorer som spelar in och som du själv kan ha koll på.
När en byggnad används kan innetemperaturen hållas konstant över dygnet, eller sänkas några grader under natten. Om en byggnad inte används under en längre period kan temperaturen sänkas, men helst inte till lägre än 12-15 o C. Om byggnaden står kall för länge kan det leda till mögelpåväxt och elak lukt. Anpassa temperaturen genom att öka eller minska värmetillförseln från radiatorn eller tilluften - inte genom att vädra.
Se upp med tecken som kan tyda på fuktskador. Läckande rör eller diskmaskin, fuktfläckar i taket eller vid fönstret behöver åtgärdas så snart som möjligt för att hindra följdskador. Andra tecken på skador är inte lika tydliga. Unken lukt, som påminner om lukt från potatis eller jordkällare, kan bero på mögel i grunden eller i väggen. Fuktfläckar i hörn eller bakom möbler och blåsor eller missfärgningar i golvytskikt kan bero på hög fuktnivå. Var särskilt vaksam på eventuella riskkonstruktioner i byggnaden
Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem. Läs mer om ventilation på arbetsmiljöverkets hemsida eller regler om ventilation och inomhusmiljö från Boverket.
