Guideförfattare: Anna Jarnehammar, Martin Erlandsson och Anders Ejlertsson
Bra kvalitet och rimliga priser är viktiga faktorer för de flesta av oss när vi väljer byggmaterial. Men det gäller också att göra långsiktigt hållbara val vid renovering eller nyproduktion så att materialen både är resurs- och klimateffektiva och ger en hälsosam inomhusmiljö för de boende.
Därför bör tekniska och ekonomiska krav ställas tillsammans med miljö- och hållbarhetskrav. I denna guide beskriver vi de viktigaste miljö- och hållbarhetskraven som du kan ställa på byggmaterial – allt för att minska klimatpåverkan och bygga utan gifter.
Den totala utsläppen av koldioxid i Sverige är cirka 53 miljoner ton per år baserat på Naturvårdsverkets analys från 2017 (se Källor och Lästips). Klimatpåverkan från produktion av byggnadsmaterial och byggnation är hög, totalt sett cirka 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen enligt en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA, 2014). Det kan jämföras med de årliga utsläppen från svenska personbilar som är cirka 10 miljoner ton.
Tidigare kom de största utsläppen av växthusgaser från uppvärmningen av byggnader. Men genom allt högre krav på låg energianvändning och smarta val av energislag, har dessa utsläpp minskat drastiskt och de är på väg ner ytterligare.
I dag står byggprocess och tillverkning av byggnadsmaterial för lika stora utsläpp som uppvärmningen av fastigheter, men de minskar inte alls lika mycket, som visas på figuren nedan. Därför är det viktigt att vi nu tydligare fokuserar på att göra klimatsmarta materialval. Enligt beräkningar går det att nå långt med känd teknik, men nya innovativa lösningar behöver också forskas fram (Erlandsson, et al., 2017).
Byggsektorns klimatpåverkan baserat på historiska data till och med 2015 och med ett scenario fram till 2045. Källa: Erlandsson, et al., 2017.
Det finns fyra viktiga skäl för fastighetsägaren att ställa krav på klimatsmarta material:
Byggsektorn står totalt för 13 procent av användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen i Sverige. Kemiska ämnen som kan finnas i inomhusluft, påverkar de boende som tvingas andas in dem. Det handlar om emissioner (utsläpp) från byggnadsmaterialen, exempelvis från en målad vägg eller ett golv. Eftersom vi vistas inomhus nästan 90 procent av vår tid är det extra viktigt att välja material med låga emissioner. Därför har Kemikalieinspektionen lagt ett lagförslag om att begränsa emissioner av särskilt farliga ämnen från exempelvis golvmaterial, väggar och tak.
Påverkan kan också ske genom huden eller via mag- och tarmsystemet. Därför är det viktigt att fasa ut särskilt farliga ämnen från byggnadsmaterialen, inte minst för att minska riskerna för byggnadsarbetare och materialtillverkare.
Byggnader har väldigt lång livslängd. De ämnen vi bygger in i dag kommer att finnas i samhället för lång tid framöver och kan bli problematiska att återvinna då byggnaderna rivs. Det är också sannolikt att lagstiftningen kring oönskade kemikalier skärps i takt med att man får ny kunskap om ämnens farlighet. Det betyder att det är väldigt viktigt att vara noggrann med vad som byggs in i dag om morgondagens flöden ska kunna återcirkuleras. Två exempel på farliga material är asbest och PCB som fortfarande orsakar stora saneringskostnader för fastighetsägare vid renovering.
Som beställare (byggherre) är det viktigt att bidra till en mer hållbar framtid genom att ställa krav på byggnadens miljöprestanda, alltså hur byggnaden påverkar miljön under sin livscykel. För att verkligen kunna påverka en byggprocess på ett betydande sätt måste miljökraven ställas i ett tidigt skede – det vill säga redan innan produktionshandlingarna tas fram.
Med verktyget livscykelanalys, LCA, är det möjligt att med en och samma beräkning bedöma konsekvenserna av flera sorters miljöpåverkan: klimatpåverkan, försurning, övergödning, ozonnedbrytning och resursanvändning. I dag anser de flesta att klimathotet är det i särklass mest angelägna miljöproblemet eftersom det hotar hela mänsklighetens existens. Därför är det vanligt att beställare enbart ställer krav på produkternas klimatpåverkan. Erfarenheten visar dock att en låg klimatpåverkan vanligtvis innebär att annan miljöpåverkan också är låg. På så sätt kan förenklingen med krav på enbart produkternas klimatpåverkan anses vara motiverad.
Figuren visar klimatpåverkan för ett flerbostadshus av betong baserat på Boverkets referensbyggnader. Diagrammet visar utsläpp per kvadratmeter tempererad golvarea omräknat till kg CO2-ekvivalenter för en byggnad under dess livstid satt till 50 år. Källa: Erlandsson & Pettersson, 2015.
För att en livscykelanalys ska ge samma resultat oavsett vem som gör beräkningen krävs förstås att alla använder samma metod. Bygg- och fastighetssektorn har sedan flera år metodanvisningar som är gemensamma för hela Europa.
Det finns dels en metod för hur en livscykelanalys ska göras för byggnaders miljöprestanda (EN15978), dels en för alla resurser som används under en byggnads livscykel – det vill säga byggmaterial, olika typer av energi och så vidare (EN 15804). Dessa två metodanvisningar är kopplade till EU:s byggproduktförordning (CPR).
I dessa bägge metoder delas en byggnads livscykel i tre skeden: byggskedet (A1-5), användningsskedet (B1-79 samt slutskedet (C1-4). Varje skede är i sin tur indelat i ett antal informationsmoduler (se figur 3) som beskriver hur resultatet från livscykelanalysen ska redovisas. Eftersom dessa metodanvisningar är gemensamma för hela Europa, är det kostnadseffektivt för leverantörer av byggmaterial att ta fram miljövarudeklarationer för produkter som går att använda i flera länder.
I dag finns över 4 000 sådana leverantörsspecifika miljövarudeklarationer utvecklade enligt samma metodik och standard (EN 15804). Det finns även miljövarudeklarationer som beskriver miljöprestanda hos flera företags produkter. Det finns alltså både ett verktyg och omfattande underlagsdata för att ställa krav på en byggnads klimatpåverkan. Detta hjälper dig som beställare/utförare att bygga för hållbarhet. Längre fram i denna guide får du lära dig hur det går till.
Trafikverket kräver i dag att entreprenören ska beräkna klimatpåverkan för alla större infrastrukturprojekt. För byggnader finns i dagsläget inget motsvarande krav. Men Boverket har i ett regeringsuppdrag föreslagit att klimatdeklaration blir obligatoriskt för alla nybyggnadsprojekt. Enligt förslaget är det fastighetsägaren som i egenskap av byggherre ska avtala med entreprenören att ta fram klimatdeklarationen. Eftersom det finns en bred politisk förankring för detta förslag, är det troligt att det kommer att finnas ett krav på en obligatorisk klimatdeklaration inom bara några år.
Bygg- och fastighetsbranschen kan redan i dag lära från erfarenheterna av Trafikverkets krav på klimatredovisning. För att ta fram en klimatdeklaration enligt deras krav finns gratisverktyget Klimatkalkyl. Även Byggsektorns Klimatberäkningsverktyg (BM), som innehåller en databas med LCA-data för att göra en klimatdeklaration för byggnader, finns i en förenklad gratisversion. Läs mer om BM längre ner i denna text.
Redan i dag ställs krav eller ger extrapoäng om en livscykelanalys görs i olika miljöcertifieringssystem såsom BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och FEBY18. Man kan säga att miljöcertifieringssystemen till stor del har drivit utvecklingen för hur krav på miljö- och klimatberäkningar med en LCA ska göras.
Ett vanligt sätt att gå till väga med miljöcertifieringssystem, är att börja med ett förslag på en hur byggnad ska designas och byggas och därefter "på pappret" förbättra denna konstruktion. Fördelen med detta angreppssätt är att den som gör beräkningen endast jämför med sitt eget projekt. Det innebär att LCA-metodiken inte behöver preciseras i minsta detalj och att datakvaliteten för de resurser som används i byggprocessen inte behöver vara av så hög kvalitet. Att utgå från ett miljöcertifieringssystem är därför ett smidigt sätt för att planera för hållbart byggande.
För dig som beställare av byggnader är det viktigt att känna till att det i nuläget finns flera accepterade och kostnadseffektiva metoder för miljöcertifiering. Dessa kan användas från tidig projektering tills byggnaden står helt färdig och klimatprestandan kan verifieras.
Att planera för hållbar nybyggnation är alltså inget framtidsscenario – det går alldeles utmärkt att redan i dag ta fram högt ställda klimatrelaterade krav på en byggnads konstruktion. I rollen som fastighetsutvecklare blir det därför viktigt att ställa sig frågan vilken strategisk roll klimatfrågan framöver ska ha i verksamheten. Varför är det viktigt för din organisation att bidra till omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle? Och hur kan detta ske?
Kravställningen på en klimatdeklaration kan göras på litet olika sätt. Detta sammanfattas längre ner i denna guide under stycket om upphandling. I IVL-rapporten Livscykelanalysbaserade miljökrav för byggnadsverk (Erlandsson, et al., 2018) finns också en utförlig beskrivning av vilka krav som kan ställas på en klimatdeklaration.
Den svenska byggbranschen har utvecklat ett förenklat verktyg som kan användas för att göra klimatdeklarationer av byggnader – Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Det ska göra klimatdeklarationen så enkel som möjligt, men samtidigt tillräckligt omfattande för att möjliggöra jämförelser mellan olika konstruktionslösningar.
BM har precis som klimatkalkylen utvecklats av Trafikverket med syfte att göra klimatberäkningen till en del i investeringsbeslutet. Det är viktigt att fokusera på de tidiga skedena av byggproduktionen eftersom beställarens val då får störst påverkan på byggnadens miljöpåverkan.
Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg är helt gratis och levereras med en databas som inkluderar medelvärden för de vanligaste svenska byggvarorna. Medelvärde kan bytas ut mot specifika data för specifika produkter med miljövarudeklarationer, vilket gör att produkter med verifierad klimatprestanda premieras.
Det krävs en livscykelanalys, LCA, för att kunna bedöma konsekvenserna av de olika sorters miljöpåverkan som en byggnad har under sin livscykel. Med en LCA går det att redan i planeringsstadiet se hur olika val påverkar byggnadens miljöprestanda. Det vill säga den klimatpåverkan, försurning, övergödning, ozonnedbrytning och resursanvändning som beställarens/byggherrens val i förlängningen kommer att medföra. I praktiken ställer i dag många endast krav på produkters klimatpåverkan, men det innebär ofta att annan miljöpåverkan också blir låg.
Här nedan beskrivs tre viktiga områden i en LCA-beräkning för ett byggprojekt och några viktiga beslut som en beställare måste fatta:
1. Vilka byggnadsdelar och livscykelskeden ska analyseras?
För att kunna ställa krav på en livscykelanalys måste man precisera vilka byggnadsdelar och delar av livscykeln som ska ingå i beräkningen. Erfarenheten visar att det är viktigt att alla byggmaterial inkluderas, detta för att få en korrekt bild av klimatpåverkan under byggnadens livscykel.
När det gäller installationer däremot, så hanteras de vanligtvis med schabloner. Detta eftersom deras bidrag ofta är av mindre betydelse och relativt sett resurskrävande att inventera och finna LCA-data för. Transporter till byggarbetsplatsen brukar hanteras med branschgemensamma schabloner, som kan förbättras med mer exakta uppgifter ifall transporterna är betydande. Transportschabloner finns publikt tillgängliga (Erlandsson, 2018) och är implementerade i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg,(BM).
För att göra en jämförelse mellan olika byggplattformar eller designalternativ krävs normalt att en hel livscykel inventeras. Om alternativen som utvärderas har samma energiprestanda under driftsskedet, kan miljöbedömningen av uppvärmningssystemet hanteras separat.
De flesta vill göra en förenklad jämförelse mellan två eller flera olika konstruktionslösningar. Om energiprestandan för de olika lösningarna är densamma, är det ofta tillräckligt att bara analysera själva byggskedet. I normala fall bidrar detta nämligen mest till byggnadens klimatpåverkan och är också det som en upphandling avser. Denna förenkling motsvarar Boverkets förslag på krav som ska ligga till grund för en obligatorisk klimatdeklaration.
2. Vilka resurser ska ingå i byggprocessen?
Ställ krav på att anbudsgivaren tar fram en sammanställning över vilka resurser som ska användas i den tänkta byggnaden. Det gäller allt från hur stora mängder av de valda byggdelarna som ska ingå, till vilka aktiviteter som planeras under byggprocessen. En sådan resurssammanställning ska ge ett klart svar på hur mycket byggmaterial som gått åt i byggprocessen, till exempel x kg betong, y kg träregel och z kg stenull osv.
Ett kostnadseffektivt sätt att få fram en resurssammanställning är att utgå från en kostnadskalkyl. På så sätt går det att få fram klimatpåverkan för byggskedet baserat på antingen en tidig kalkyl eller en produktionskalkyl. Produktionskalkylen motsvarar i princip den färdiga byggnadens miljöprestanda (och det är mycket ovanligt att det görs en efterkalkyl om det inte gått snett). Några exempel på sådana kalkylprogramvaror är MAP, Bidcon och Sektionsdata som uppskattar kostnaden för både material och produktion i byggprocessen. Kostnadskalkylens uppgifter om mängder måste sedan översättas till kilo, MJ (mått på energimängd, Megajoule)eller kWh för LCA-beräkningen. Detta görs i speciella branschanpassade verktyg som Klimatkalkyl för anläggningsprojekt eller Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Även kommersiella alternativ finns med möjlighet att göra beräkningen utifrån digitala byggnadsinformationsmodeller (BIM).
Klimatberäkning och resurssammanställning förfinas naturligt under projektets gång och på så sätt växer en allt mer detaljerad bild fram. Som beställare är det viktigt att skaffa sig denna överblick tidigt, eftersom möjligheten att påverka är allra störst i initiala skeden. Men en resurssammanställning med klimatberäkning kan även fungera som en referensmodell under projektets gång.
3. Ställ krav på aktiva materialval
Som byggherre kan du kräva att anbudsgivaren gör aktiva klimatval av byggnadsmaterial genom att begära klimatdata från tillverkarna. De flesta materialtillverkare tillhandahåller miljövarudeklarationer för sina produkter. Dessa måste innehålla information om miljöpåverkan att tillverka den färdiga produkten.
I takt med att konstruktionsvalen är klara och byggskedet närmar sig, är det dags för aktiva materialval och val av varumärke. I detta skede blir materialet stenull Rockwool, Paroc eller liknande. Ställ därför krav på entreprenören att efterfråga klimatdeklarationer för de viktigaste materialen som identifierats i LCA-beräkningen. Specifika data från materialtillverkarna ska nu in i klimatkalkylen och ersätter då tidigare beräkningar som utgått ifrån generella värden för exempelvis isoleringsmaterial. Ju fler frågor om miljövarudeklarationer som tillverkarna får, desto snabbare ökar kunskapen inom byggbranschen för mer hållbara materialval.
Det finns miljövarudeklarationer för väldigt många material, men inte för alla. Därför är det rimligt att ställa krav på att detta finns för ett urval av byggmaterial, förslagsvis de som förväntas ha störst påverkan. I Miljöbyggnad krävs exempelvis att generella LCA-data som bidrar till 50 procent av klimatpåverkan ska ersättas med produkter som har miljövarudeklaration.
Miljövarudeklarationer kallas på engelska Environment Product Declaration eller förkortat EPD. EPD:er för byggprodukter ska följa den europeiska standarden EN 15804 och vara tredjepartsverifierad, vilket innebär att informationen är tillförlitlig och jämförbar. En miljövarudeklaration innehåller information om hur en produkt påverkar miljön ur ett livscykelperspektiv, till exempel genom att klimatpåverkan specificeras.
Observera att en miljövarudeklaration i sig inte betyder att den deklarerade produkten miljömässigt är bättre än andra liknande produkter – däremot är det en transparent deklaration som gör det möjligt för en byggherre att välja bästa tillgängliga alternativ.
Alla miljövarudeklarationer måste gå igenom ett så kallat program som säkerställer att standarder och överenskommelser verkligen följs. På programmens hemsidor finns öppna databaser med de miljövarudeklarationer som publicerats inom respektive program. Än så länge finns inga sammanslagna databaser, utan man måste söka individuellt. För mer information, se till exempel det internationella EPD-systemet med ursprung i Sverige (www.environdec.com). Det finns även andra program som är relevanta på den svenska marknaden, bland annat Institute Bauen und Umweld (IBU) samt EPD Norge.
Att välja byggnadsmaterial utan hälso- och miljöfarliga kemikalier kan upplevas som så krångligt att man måste anlita en kemikalieexpert för att göra jobbet. Så är inte alls fallet – för dig som ska bygga nytt eller renovera finns mycket hjälp att få för att använda så lite skadliga kemikalier som möjligt. En helt kemikaliefri inomhusmiljö är dock omöjlig att nå.
Byggsektorn har under många år arbetat fram krav, riktlinjer, metoder och verktyg för att det ska bli enklare att göra kemikaliesmarta materialval. Fastighetsägare, teknikkonsulter, entreprenörer och materialtillverkare har därmed blivit mycket duktiga på att arbeta med frågan. Pågående forskning visar att om man som fastighetsägare konsekvent väljer material med en liten andel hälso- och miljöfarliga kemikalier, så leder det automatiskt till en bättre inomhusmiljö. Därför är det viktigt att denna kunskap nu sprids vidare. På så sätt kan vi alla i rollen som beställare/byggherre fatta långsiktigt kloka inför en nybyggnation eller renovering.
Byggnadsmaterial är uppbyggda av olika kemiska ämnen som syftar till att ge dem vissa egenskaper eller funktioner. Det kan handla om att en målarfärg ska klara påfrestningar från solljus och regn eller fukt och värme. Olika tillsatser kan göra att materialet får dessa egenskaper till en rimlig kostnad och att funktionen håller över tid. Dessa olika tillsatser behöver också klara grundläggande hälso- och miljökrav. Men det finns två typer av kemiska ämnen som ska undvikas i byggprodukter. De är:
Utfasningsämnen är särskilt farliga ämnen som därför helt ska fasas ut. Det är sådant som ger dokumenterat allvarliga miljö- eller hälsoeffekter, exempelvis cancerframkallande ämnen eller ämnen som kan lagras i olika organismer i miljön.
Egenskaper hos utfasningsämnen:
Riskminskningsämnen bör minimeras. Det är sådant som inte ger lika allvarliga hälso- eller miljöeffekter, men exempelvis kan framkalla allergier eller ackumuleras i olika organismer. För mer information kring ämnesgrupperna, se definitionen i rutan här nedan eller läs mer på Kemikalieinspektionens hemsida (Kemikaliemyndigheten, 2016).
Egenskaper hos riskminskningsämnen:
EU-lagstiftningen REACH innebär att kemiska ämnen inom unionen ska registreras. Regelverket CLP innehåller bestämmelser för hur kemiska ämnen ska klassificeras, märkas och förpackas. REACH och CLP medverkar till att konsumenter och företag inom EU kan ställa krav genom att ta reda på vilka hälso- och miljöegenskaper olika kemiska ämnen har.
Grundprincipen i REACH-förordningen är att den som tillverkar eller importerar kemiska ämnen i mängder om minst ett ton per år ska registrera dessa hos Europeiska kemikaliemyndigheten. Ämnen som inte är registrerade får inte släppas ut på EU-marknaden.
REACH står för engelskans ”Registration Evaluation Authorisation of Chemical substances”.
Den som tillverkar eller importerar kemiska produkter ska klassificera dem enligt CLP innan de släpps ut på marknaden. Att klassificera innebär att med hjälp av fastställda kriterier identifiera ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper. Reglerna grundar sig på FN:s globalt harmoniserade system.
CLP står för engelskans "Classification, Labelling and Packaging" (klassificering, märkning och förpackning).
Hur gör man då som fastighetsägare för att välja byggnadsmaterial med en liten andel hälso- och miljöfarliga kemikalier? Grundläggande är att alla miljökrav ska komma in tidigt i processen, redan då upphandlingsunderlagen tas fram. För att minska användningen av skadliga ämnen, måste man till att börja med bestämma sig för vilka krav och mål som ska gälla i valet av material. Därefter gäller det att dels se till att dessa krav finns med i förfrågningsunderlagen, dels kommunicera dem till alla som är involverade i byggprojektet. Till sist bör hela arbetet följas upp, inte minst för att lära sig till nästkommande projekt så att processen med kemikaliesäkra materialval ständigt förbättras (Green, et al., 2015).
Ständig förbättring krävs med erfarenhetsåterföring från projekt till projekt.
Som beställare/byggherre är det viktigt att ha ett systematiskt tillvägagångssätt i en upphandling där man vill använda byggnadsmaterial med en liten andel hälso- och miljöfarliga kemikalier. Här nedan är en checklista för kemikaliesmart upphandling. Listan är en sammanställning av rapporten Bygga med Basta från IVL, slutrapport (Fredén, et al., 2015) och de färdiga hållbarhetskrav som Upphandlingsmyndigheten presenterar på sin hemsida (Upphandlingsmyndigheten, 2018).
1. Vilka byggvaror och material ska omfattas?
Det kan vara svårt att avgränsa vilka produkter som ska kontrolleras vad gäller det kemiska innehållet eftersom en byggnad innehåller många olika sorters byggvaror. En grundläggande nivå är att enbart ställa krav på kemiska produkter som används, dock är det vanligt att man även ställer krav på de varor som byggs in i en byggnad. Upphandlingsmyndigheten har gjort en lättöverskådlig lista på vilka varugrupper som bör prioriteras när man ställer krav på såväl basnivå som avancerad nivå. Det enklaste kan vara att hänvisa till dessa krav. Se även punkt 1 under "Hjälpmedel för att ställa krav" i tabellen under avsnittet Kemikaliekrav i upphandlingsunderlag och kontrollplaner.
2. Kemikaliekrav som ska gälla – vilka hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen får inte förekomma?
En bra grundnivå är att basera kraven på kriterier för utfasnings- och riskminskningsämnen som vi berättat om tidigare i avsnittet Varför klimatsmarta material? Även detta kan kännas svårt för en lekman och därför har branschen enats om grundläggande kriterier vid kemikalieval som bygger på EU:s kemikalielagstiftning och klassificering av kemikalier (REACH och CLP) och tagit fram kriteriedokument för detta. Upphandlingsmyndigheten har sammanställt dessa kriterier i sitt upphandlingsverktyg. Se även punkt 2 under "Hjälpmedel för att ställa krav" i tabellen under avsnittet Kemikaliekrav i upphandlingsunderlag och kontrollplaner.
3. Hur ska eventuella avvikelser från kraven hanteras?
Ofta klarar inte alla de byggvaror som upphandlas de uppsatta kriterierna. Det kan bero på att tillverkaren inte har deklarerat det kemiska innehållet, att byggvaran innehåller ämnen som är farliga för hälsa och miljö och att det saknas mindre farliga alternativ. Alla avvikelser från uppsatta krav måste dokumenteras och motiveras. Alltså måste beställaren/byggherren ställa krav på en avvikelsehantering. Se punkt 3 under "Hjälpmedel för att ställa krav" i tabellen under avsnittet Kemikaliekrav i upphandlingsunderlag och kontrollplaner.
4. Innehållsdeklaration för valda byggnadsmaterial
Materialval och ingående kemikalier ska dokumenteras dels för att det ska gå att kontrollera det kemiska innehållet, dels för att informationen ska finnas kvar i framtiden för att underlätta rivning och återvinning. Beställaren/byggherren kan välja att antingen själv samla in och dokumentera alla materialval eller lägga ut detta på entreprenören som man anlitar. Men eftersom arbetet med dokumentation är tidskrävande, bör man använda digitala arbetssätt. Under senare år har byggbranschen enats om att innehållsdeklarationer för byggmaterial ska vara digitala. Den digitala byggvarudeklarationen heter eBVD (Byggmaterialindustrierna, 2018) och säkerställer också spårbarhet för byggnadsmaterialens kemiska innehåll. Som beställare/byggherre bör du alltså ställa krav på byggvarudeklarationer med innehållsdeklarationer enligt eBVD.
5. Styrning och överblick av materialval
Entreprenören ska innan projekteringen påbörjas upprätta ett system med rutiner för hantering av material, varor och kemiska produkter. Systemet baseras förslagsvis på ett digitalt format. Detta kallas inom branschen för Loggbok. Det är dock viktigt att informationen förs över till fastighetsägaren så att den finns öppen och tillgänglig den dag byggnaden ska byggas om eller rivas. Ställ därför krav i upphandlingen att få ta del av loggboken.
6. Hur ska kraven verifieras och efterlevnaden kontrolleras?
För att kraven du ställer som beställare/byggherre ska vara effektiva och samtidigt leda till förbättringar i kommande projekt, är det viktigt att efterlevnaden kan kontrolleras och att ställda krav verifieras. Eftersom branschen har arbetat med kemikaliefrågor under lång tid, har ett antal verktyg och system utvecklats som kan användas just för verifiering. De vanligaste är BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Entreprenören kan också använda sitt eget system. Det är i så fall viktigt att inte låsa in sig i ett system – entreprenören ska kunna säkerställa att det använda systemet är likvärdigt med något av de övriga. BASTA är fritt att använda, medan övriga tar ut en avgift per projekt.
7. Plan för överlämning av information
Det är viktigt att informationen i entreprenörens loggbok förs över till fastighetsägaren så att den finns öppen och tillgänglig den dag byggnaden ska byggas om eller rivas. Ställ därför krav i upphandlingen på att det upprättas en plan för att överlämna informationen.
Kommunicera kraven till alla inblandade
För att dina krav som beställare/byggherre verkligen ska bli förstådda och tas på allvar, måste de kommuniceras tydligt till alla inblandade aktörer. Om du inte har egen kompetens för detta, kan det vara bra att anlita en extern miljöexpert som står fri från upphandlade konsulter, entreprenörer och förvaltare. Alla steg i de uppställda kraven ska då ingå, det bör vara tydligt att dessa ska följas och det ska framgå vad som händer om detta inte efterlevs.
Kräv dokumentation om materialval för överlämning till förvaltning
Vid upphandlingen bör det finnas en plan för att överlämna information om vilka krav som ställts på entreprenaden. Som beställare/byggherre bör man även sätta tydliga mål för hur kemikaliefrågor och materialval framöver ska hanteras i drift och underhåll. En miniminivå bör vara att eventuella materialbyten dokumenteras på samma sätt som i loggboken som entreprenören överlämnat – detta för att säkerställa att byggmaterial kan spåras tillbaka till tillverkaren.
En uppdaterad förteckning över vilka varor som finns inbyggda i byggnaden underlättar stort för framtida underhåll och ombyggnader. En sådan förteckning minskar bland annat kostnaderna för framtida inventeringar och gör det dessutom möjligt att bidra till mindre avfall och mer återvinning. Se även punkt 7 under "Hjälpmedel för att ställa krav" i tabellen under avsnittet Kemikaliekrav i upphandlingsunderlag och kontrollplaner.
Erfarenhetsåterföring
För att man som beställare/byggherre ska lära sig och förbättra arbetet med att minimera farliga kemikalier, bör olika projekt följas upp. Trafikverket har till exempel följt upp sitt arbete med kemikaliesmarta materialval. Givetvis är det stor skillnad på en väg och en bostad, men det är tänkvärt att ändå lära av andra och gå framåt genom att arbeta aktivt med kemikaliekrav vid upphandling. Viktigast är att följa upp hur kraven har uppnåtts, exempelvis genom mätetal på andelen byggvaror som:
För att komma vidare i arbetet med materialval och kemikaliefrågor bör man försöka förbättra mätetalen i kommande projekt, exempelvis genom att identifiera vilka byggvaror som inte klarat kraven och särskilt lyfta upp dem i nästa förfrågningsunderlag.
Vi har här sammanfattat de viktigaste upphandlingskraven för giftfria och hållbara materialval. Gemensamt är att man som fastighetsägare kan påverka byggnadens miljöprestanda genom att tidigt i upphandlingsskedet föra in krav på klimatdeklarationer och se till att fasa ut särskilt farliga ämnen från byggnadsmaterialen. Det finns i texten även hänvisningar till mer detaljerade verktyg och rapporter för den intresserade.
Juridiskt sett ställs klimatkrav som ett renodlat informationskrav och en obligatorisk del av anbudet – det vill säga som en del av en teknisk specifikation, som ett tilldelningskriterium eller ett kontraktsvillkor.
Kravställningen på en klimatdeklaration vid upphandling av ett ombyggnads- eller nybyggnadsprojekt kan göras på litet olika sätt, vilket beskrivs utförligt i IVL-rapporten Livscykelanalysbaserade miljökrav för byggnadsverk (Erlandsson, et al., 2018). En sammanfattning i tabellform ges här nedan.
|
Sätt att ställa klimatkrav |
Varianter | Positivt | Negativt |
| 1) Teknisk specifikation | 1) Anbudsgivaren ska till anbudet ta fram en klimatdeklaration, vilket visar att denne har kompetens och kännedom om miljökonsekvenserna av det som levereras. | Bidrar till kunskapsuppbyggande och kan vara ett bra sätt att börja ställa klimatkrav på en omogen marknad. Inga absoluta nivåer på klimatpåverkan krävs, varför kraven på LCA-data och metoder är lågt. | Stimulerar inte till några direkta förbättringar. |
| 2) Teknisk specifikation | 2) Enligt ovan samt med krav på att en viss andel av klimatpåverkan ska vara baserad på leverantörsspecifika uppgifter | Enligt ovan samt att detta säkerställer att kunskapen hos anbudsgivaren även omfattar aktiva val av specifika leverantörer och klimatförbättringar som detta kan ge. | Stimulerar till förbättringar för byggmaterial och andra varor och tjänster under byggskedet, men påverkar inte övriga delar av livscykeln eller så att alternativa konstruktionslösningar används. |
| 1)Tilldelning av kontrakt | 1) Anbudsgivaren ska ta fram en klimatdeklaration för byggskedet. Olika klimatprestanda (kg CO2e/m2) ger upphov till olika utvärderingspoäng | Byggskedet är oftast är den mest betydande delen av livscykeln och detta gör det då indirekt möjligt att jämföra mellan olika anbudsgivare. Detta förutsatt att det är en konstruktivt rätt utformad byggnad med beständiga byggmaterial. |
Eftersom bara byggskedet beaktas måste beställningen utformas så att klimatpåverkan under användnings- och slutskedet inte blir betydande sett ur ett livscykelperspektiv. För att säkerställa en sund konkurrens måste en kvalitetssäkrad klimatredovisning tas fram som definierar den nivå som måste uppfyllas. Idag saknas en sådan allmänt tillämpas kvalitetsredovisning. |
| 2) Tilldelning av kontrakt | 2) Enligt ovan, men anbudsgivaren ska ta fram en klimatdeklaration för hela livscykeln. | Eftersom en hel livscykel ingår, så möjliggör detta att anbudet kan jämföras utan risk för suboptimeringar. Om energianvändning är lika för alternativen kan man bortse från denna del, vilket är möjligt att ange i en upphandling. | Enligt ovan samt det är svårt att göra en saklig och robust LCA som omfattar framtiden. Användnings- och slutskedet måste hanteras med scenarion som kan innebära att osäkerheter införs, som kan påverka det övergripande resultatet och därmed snedvrida konkurrensen. |
| 1)Särskilda kontraktsvillkor | 1) Anbudsgivaren behöver bara göra klimatdeklarationen om denne får anbudet. Klimatdeklaration tas då fram under byggtiden (eller senast vid överlämnandet). | De anbudslämnare som saknar kompetens kan under byggtiden skaffa sig den kunskap som krävs för att göra en klimatdeklaration. | Över tid bör det vara en hygienfaktor att alla anbudsgivare har denna kompetens och det är inte troligt att deklarationen ger upphov någon förändring. |
| 2) Särskilda kontraktsvillkor | 2) Utifrån en given referensnivå som kan sättas av antingen beställaren eller anbudsgivaren, införs ett ekonomiskt incitament under genomförandet som faller ut om förbättringar görs. | Alternativet stimulerar entreprenören att göra förbättringar. Trafikverket har använt denna variant med positivt resultat. Dock påverkar valet av entreprenadform möjligheten att göra förbättringar. | Definitionen av referensnivå är kritiskt och kräver att de ändringar och tillägg som görs under byggprocessen måste hanteras precis som ÄTA (Ändringar, Tillägg, Avgående). |
Färdiga texter för att ställa krav som beställare (byggherre) finns i avsnittet om upphandling hos Upphandlingsmyndigheten (www.upphandlingsmyndigheten.se) och kan lyftas in i förfrågningsunderlaget. Beroende på om det är en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad som upphandlas, kan kraven utformas mer eller mindre detaljerat. I korthet gäller följande:
Totalentreprenad: Entreprenören ska kunna visa att det finns ett system med rutiner för hantering av material, varor och kemiska produkter som uppfyller de uppställda kraven.
Utförandeentreprenad: Beställaren ser till att entreprenören får tillgång till ett system som klarar de ovan beskrivna kraven för kemikalier. Det innebär också att beställaren måste introducera entreprenören i rutinerna och utbilda denna i hur systemet ska användas.
Nedanstående tabell beskriver förenklat kravställningen för kemikalier i byggvaror. Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. Hänvisningarna gäller upphandlingsmyndighetens verktyg (www.upphandlingsmyndigheten.se).
| Krav/Målområde | Utformning av krav/mål | Hjälpmedel för att ställa krav |
| 1. Omfattning av byggvaror | Material som byggs in enligt upphandlingsmyndighetens Basnivå eller avancerad nivå. |
www.upphandlingsmyndigheten.se Material som byggs in basnivå eller avancerad nivå. |
| 2. Egenskaper hos kemiska ämnen som inte ska finnas |
Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper enligt REACH och CLP ska inte förekomma i halter över de angivna. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggarbetsplatsen eller monteringsplatsen. |
www.upphandlingsmyndigheten.se Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper” www.upphandlingsmyndigheten.se Sammanräkningsregler BASTA |
| 3. Hantering av avvikelser | Eventuella avvikelser ska meddelas beställaren som beslutar hur dessa material ska hanteras. Minimum är att dessa avvikelser dokumenteras. |
www.upphandlignsmyndigheten.se Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avvikelser. |
| 4.Innehållsdeklaration |
Material, varor och kemiska produkter ska ha en innehållsdeklaration. Den ska minst redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper enligt krav 2, om dessa ämnen överstiger en halt om 0,1 procent. Det är också viktigt att byggmaterialet kan spåras tillbaka till tillverkaren. |
www.byggmaterialindustrierna.se/eBVD Systemet för digitala byggvarudeklarationer tillhandahåller innehållsdeklarationer som är spårbara tillbaka till tillverkaren. Ställ krav på att byggmaterialen ska deklareras enligt eBVD2015. Här behöver man ha ett fungerande digitalt system för att dokumentationen ska vara användbar i framtiden. |
| 5. Styrning av material, varor och kemiska produkter | Entreprenören ska innan projekteringen påbörjas upprätta ett system med rutiner för hantering av material, varor och kemiska produkter. Systemet baseras förslagsvis på ett digitalt format. Kallas inom branschen för Loggbok. |
www.upphandlingsmyndigheten.se Teknisk specifikation: Styrning av material, varor och kemiska produkter. Möjliga digitala system för så kallade loggböcker är:
|
| 6. Verifiering av kravet | Upphandlingsmyndighetens krav om styrning av material, varor och kemiska produkter på basnivå eller avancerad nivå kan användas | I praktiken ska entreprenören kunna visa att valda material är registrerade i BASTA, Byggvarubedömningens accepteras nivå eller Sunda Hus Miljödata nivå C+. Om en loggbok enligt något av dessa system används så kan man också säkerställa att kraven nås. |
| 7.Plan för överlämning samt överlämning av information | Dels ska en plan upprättas innan projekteringen påbörjas, dels att själva överlämningen ska göras till beställaren. |
www.upphandlingsmyndigheten.se Teknisk specifikation: Plan för överlämnande, information om materialval. Särskilda kontraktsvillkor: Överlämnande av information om materialval. |
Under 2017 – 2020 drev Svensk Byggtjänst Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Energikontoren Sverige, Sustainable Innovation och IVL Svenska Miljöinstitutet som en externt upphandlad tjänst från regeringen. Under den tiden tog ICHB fram ett antal guider inom olika områden.
Omvärldsbevakning delar här med sig av några av guiderna som vi tänker kan fungera som inspiration. Observera att guiderna inte är uppdaterade sedan publiceringen på ICHB. Från och med 2021 tog Boverket över ansvaret för ICHB.
Har arbetat med hållbara materialval under många år. Utvecklat kriterier för kemikalieval, arbetat med LCA och miljövarudeklarationer och nu senast utvecklat digitala byggvarudeklarationer för byggmaterial. Chef för affärsutveckling på IVL Svenska Miljöinstitutet, ordförande i BASTA-bolaget och styrelseledamot i eBVD i Norden AB.
Forskare och expert inom livscykelanalys och har utvecklat hur metodiken kan tillämpas i byggsektorn. Har tidigt arbetat med digitala lösningar för att LCA ska bli ett verktyg som används tillsammans med andra projekteringsverktyg i byggprocessen. Chef affärsutveckling IVL Svenska Miljöinstitutet och affillierad till KTH.
Arbetar med hållbara byggmaterial och hur miljöaspekter kommuniceras och bedöms på marknaden. Främst klimatbelastning, utfasning av farliga ämnen och resurseffektivitet. Projektledare, ansvarig för driften av eBVD Norden AB och gästföreläsare på LTH och MU.
Under 2017 – 2020 drev Svensk Byggtjänst Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Energikontoren Sverige, Sustainable Innovation och IVL Svenska Miljöinstitutet som en externt upphandlad tjänst från regeringen. Under den tiden tog ICHB fram ett antal guider inom olika områden.
Omvärldsbevakning delar här med sig av några av guiderna som vi tänker kan fungera som inspiration. Observera att guiderna inte är uppdaterade sedan publiceringen på ICHB. Från och med 2021 tog Boverket över ansvaret för ICHB.
Har arbetat med hållbara materialval under många år. Utvecklat kriterier för kemikalieval, arbetat med LCA och miljövarudeklarationer och nu senast utvecklat digitala byggvarudeklarationer för byggmaterial. Chef för affärsutveckling på IVL Svenska Miljöinstitutet, ordförande i BASTA-bolaget och styrelseledamot i eBVD i Norden AB.
Forskare och expert inom livscykelanalys och har utvecklat hur metodiken kan tillämpas i byggsektorn. Har tidigt arbetat med digitala lösningar för att LCA ska bli ett verktyg som används tillsammans med andra projekteringsverktyg i byggprocessen. Chef affärsutveckling IVL Svenska Miljöinstitutet och affillierad till KTH.
Arbetar med hållbara byggmaterial och hur miljöaspekter kommuniceras och bedöms på marknaden. Främst klimatbelastning, utfasning av farliga ämnen och resurseffektivitet. Projektledare, ansvarig för driften av eBVD Norden AB och gästföreläsare på LTH och MU.
