Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Fler satsar på konstgräs utan gummigranulat
Hållbarhet 24 feb 2021
konstgrasplan_fotboll
En stor majoritet av konstgräsplanerna i Sverige bedöms innehålla gummigranulat, främst från återvunna bildäck. Foto: Tobias Sterner
Det blir allt vanligare att kommuner anlägger konstgräsplaner utan gummigranulat som fyllnadsmaterial. Malmö stad har som mål att helt fasa ut planerna som innehåller plast men det är inte lätt.
Det har gått fem år sedan Malmö stad beslutade att påbörja arbetet för att fasa ut konstgräsplaner som innehåller plast och gummi, vilket man menade bidrog till mikroplaster i naturen.

Fortsätt läsa – starta din prenumeration!

För 6 190 kr/år (ex. moms) får du obegränsad tillgång
till allt vårt digitala innehåll. Varje dag uppdateras nyheter
om lagar, regler, hållbarhet och ny teknik – i ett flöde som
du själv kan styra.


Prova kostnadsfritt i 14 dagar.

FAKTA Konstgräsplan

Naturvårdsverket beräknar att det finns cirka 1 200 konstgräsplaner i Sverige. För att planen ska uppnå önskade egenskaper som en med naturgräs fylls de med fyllnadsmaterial, oftast granulat. Det vanligaste är att de är i gummi, cirka hälften av konstgräsplanerna beräknas ha granulat av återvunna däck. Annat vanligt fyllnadsmaterial är industrigummi och termoplast.

Det förekommer också organiskt granulatmaterial, som kork, bark och kokos. Men det har hittills bara testats i mindre utsträckning i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket
Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Hållbarhet Miljö Utemiljö
Fackområden

Anläggning
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Konstgräsplan

Naturvårdsverket beräknar att det finns cirka 1 200 konstgräsplaner i Sverige. För att planen ska uppnå önskade egenskaper som en med naturgräs fylls de med fyllnadsmaterial, oftast granulat. Det vanligaste är att de är i gummi, cirka hälften av konstgräsplanerna beräknas ha granulat av återvunna däck. Annat vanligt fyllnadsmaterial är industrigummi och termoplast.

Det förekommer också organiskt granulatmaterial, som kork, bark och kokos. Men det har hittills bara testats i mindre utsträckning i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket
Fördjupningsmaterial