Författare till rapporten ”Så skapar vi socialt välmående bostadsområden”, som presenterades i veckan, är föreningen Stiftelsen Tryggare Sverige och sociolog Maria Wallin. Tillsammans har de fått uppdraget att skapa en lägesbild över de stora problemen med otrygghet i Västsveriges mest utsatta områden. Samt att ta fram en handledning för hur fastighetsägare kan arbeta för att minska problemen och skapa mer socialt välmående bostadsområden.
Uppdraget kommer från branschorganisationen Fastighetsägarna och yrkeshögskolan Fastighetsakademin. Arbetet påbörjades i mars och avslutades i december 2021.
Enligt polisens senaste bedömning finns det i Sverige 61 utsatta områden där uppskattningsvis mellan 10 000 och 15 000 grovt kriminella personer huserar.
Det är inte boendemiljön i sig som skapar problematiken med organiserad kriminalitet. Det är i stället kriminaliteten som skapar den utsatta boendemiljön, skriver Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna och projektledare för rapporten.
Det handlar om grovt organiserad kriminalitet med stark lokal påverkan på bostads- och uppväxtmiljöerna. Det är grovt kriminella vuxna som använder barn och unga i sin kriminalitet för att inte själva utsätta sig för risker eller åka fast, skriver Maria Wallin.
Som fastighetsägare behöver vi arbeta med grundläggande sociala relationer i bostadsområdena, uppmanar Maria Wallin.
De främsta orsakerna till att de som bor, vistas och verkar i dessa bostadsområden känner en otrygghet är gängkriminaliteten och den ofta tillhöriga narkotikahandeln. Tillsammans med unga män som hänger i grupper i det offentliga rummet och i olika lokaler och bostäder i området.
Behovet av mer kunskap om och implementering av evidensbaserade åtgärder är påtagliga, enligt rapporten. Många fastighetsägare beskriver att de genomförda åtgärderna inte alltid ger önskat resultat. I vissa fall kan de till och med resultera i motsatt effekt eller bara flytta på problemen till en annan plats.
Ett exempel på detta är vid insatser som kamerabevakning mot öppen droghandel i det offentliga rummet, där problemen många gånger upplevs flytta till gemensamma utrymmen i fastigheterna eller till angränsande områden och fastighetsägare.
Fastighetsägarna upplever också att de har svårt att få till en bra mix av människor som visats ute i bostadsområdena. Satsningar på utemiljön, exempelvis med nya lekplatser eller grillplatser, i syfte att få till en bättre mix av människor och öka den sociala kontrollen, blir i stället ofta övertagna av ungdomsgängen och används inte på det sätt de är avsedda för.
En annan viktig aspekt som försvårar fastighetsägarnas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i utsatta områden är en bristande lagstiftning som gör det svårt att vidta åtgärder som avhysning eller vräkning av en hyresgäst, skriver rapportens författare.
