Vad är en park värd? Vad är det befintliga värdet på en redan byggd VA-anläggning? Hur kan vi jämföra en investering i en ny cykelbana med en cykelbana som redan finns? Detta är frågor vi allt för sällan ställer.

När vi utvecklar städer och samhällen i dag är det stort fokus på vilka nya projekt som kan byggas. Visst är det så att innovation och framåtanda behövs, men först bör vi förstå värdet av det som finns och höja statusen när det gäller att ta hand om det vi med gemensamma krafter redan byggt upp. Om vi ska klara klimatutmaningen, ekonomin och hela den samhällsomställning vi nu står inför behöver vi använda det befintliga som grund för vidareutveckling och innovation.

Vi på analys- och teknikkonsultbolaget WSP verkar inom de flesta delar av samhällsbyggnad, från miljöförutsättningar och analys, till förvaltning och vidareutveckling av färdig byggnad, stadsdel eller anläggning. Vi har med andra ord en stor roll att spela i hela processen från idé till genomförande. Vi är tekniker, men också samhällsanalytiker.

För en tid sedan bestämde vi oss för att kika närmare på Sveriges samhällstillgångar och hur väl rustade dessa är, i rapporten ”Sverige behöver renoveras”. Vi kunde då konstatera att vi under lång tid tillsammans byggt upp stora värden genom exempelvis infrastruktur, elnät och VA-anläggningar, men vi hittade allt för få incitament för att ta vara på dessa värden.

Politiken styrs i fyraårscykler, ett allt för kort perspektiv för att arbeta för att bevara långsiktiga värden. Vi ser många politiker och beslutsfattare som klipper band för nya byggnader och infrastrukturprojekt, men det klipps allt för få band för att vattenförsörjningen är säkrad eller en upprustad järnvägssträcka. Vi såg också en stor oro för utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen.

Störst oro såg vi för elförsörjning, både på kort och på lång sikt. I dag har debatten kommit ikapp, elpriset rusar i höjden och fler har fått upp ögonen för vårt beroende av elproduktionen i norra Sverige och bristen på överföringskapacitet. Vi har ett energisystem som är gammalt och behöver rustas upp, samtidigt som behovet av fossilfri el ökar i mycket hög takt. I Sverige ligger vi bra till, vi lockar globala företag att investera där elen finns, samtidigt ser vi industrier i andra delar av Sverige som hindras i sin utveckling av samma anledning. Osäkerheterna har blivit större och oron som vi kunde se i branschen för ett år sedan har spridits till fler. I politiken har energifrågan och statusen på befintligt system seglat upp som en av de potentiellt viktigaste valfrågorna, och kopplingen till hur vi ska lösa klimatutmaningarna blir allt tydligare. Det är bra att debatten finns, men vi i branschen efterlyser en tydligare riktning.

Nummer två på listan över samhällstillgångar som branschen oroar sig över är vatten och avlopp. Denna fråga ligger dock inte lika högt på agendan för våra beslutsfattare och politiker, även om översvämningarna i somras fick många att förstå att vi behöver investera i våra städer och samhällen för att bättre kunna hantera stora översvämningar. Fortfarande saknas dock resurser och många väljer fortsatt att vänta och se. Vi har under många års tid byggt upp en VA-skuld som ökar år för år. Vi förstår att avvägningar och prioriteringar behöver göras och vi kan inte rusta oss för alla tänkbara kriser, men låt vår rapport om Sveriges samhällstillgångar vara en vägvisare. Vi som samhälle behöver ha kunskap kring värdet av det vi redan har, och förstå hur vi smartast förlänger hållbarhetstiden på dessa tillgångar innan vi sätter spaden i marken för något nytt.

Detta anser vi behöver göras:

• Lagar och policyer behöver ses över, och anpassas efter de stora behov av upprustning som finns. De behöver även anpassas så att vi kan använda redan befintliga byggnader och anläggningar smartare, samt uppmuntra återbruk och cirkulärt byggande. Det tjänar såväl klimat som samhälle på.
• Säkerställ att vi har den kompetens som krävs för att renovera och uppgradera våra gemensamma tillgångar. Det råder stor kompetensbrist på projektörer och projektledare inom högspänningsprojekt. Kompetensbristen är minst lika akut inom exempelvis järnväg och VA.
• Fira och synliggör viktiga upprustningsprojekt för medborgarna. Vi behöver en ökad förståelse för resursanvändning och långsiktiga investeringar i befintliga anläggningar.
• Inventera det vi har innan vi bygger nytt.