Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Här testas ett mer hållbart studentboende
Bostäder 3 dec 2021
nu-testas-en-ny-typ-av-hallbar-studentbostad_06-foto-fredrik-persson
De byggnormer som finns idag är utformade för ett hushåll per lägenhet. Foto; Mostphotos
Forskare ska studera klimatavtryck och studenternas beteenden under ett år i projektet Co-Kitchen. I bostadsexperimentet KTH Live-In Lab har en ny typ av studentboende byggts upp med liten egen yta och större gemensamma ytor.

Flera studier visar att delat boende, så kallad co-living, ger ett lägre klimatavtryck och samtidigt fördelen att ha en större levnadsyta med mer plats för umgänge.

Nya tekniker testas

Forskningsprojektet KTH Live-In Lab startades för fem år sedan på KTH:s campus i Stockholm. Det är en 100 kvadratmeter stor plattform där olika forskningsprojekt testar nya tekniker för framtidens boende. Nu har ytan byggts om till studentbostäder med en liten privat del och större ytor som delar av de boende.

Normer och byggregler hindrar

Delningsboende är ett mycket bra sätt att bo, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt, menar Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen.

 – Men det finns hinder i normer, byggregler och tradition som gör att man hellre bygger ettor. Det vill vi ändra på, säger Sara Ilstedt i ett pressmeddelande.

De byggnormer som finns idag är utformade för ett hushåll per lägenhet. Köksstandarden bygger fortfarande på att en person lagar mat till en hel familj. I detta boende behöver köket i stället kunna fungera för att flera singelhushåll ska kunna laga olika mat samtidigt.

Stor energiförbrukning i kök

Projektet har döpts till Co-kitchen eftersom kökens utformning och användning har stor inverkan på bostadsbyggandets och bostadens energi- och resursförbrukning. I projektet ska nytänkande lösningar testas som tar hänsyn till att det är fler som använder köket.

Genom co-living kan fler personer bo i ett hus vilket ger stora klimatbesparingar per boende. Dessutom ska forskarna undersöka hur vardagsrutiner som är hållbara kan etableras, som till exempel återvinning och olika former av delande.

Förbrukning av el och vatten

Forskarna ska studera hur studenterna disponerar bostaden, både de privata rummen och gemensamhetsytorna. Det finns olika zoner för att boende ska kunna välja avskildhet eller att vara sociala. Hur mycket el och varmvatten som går åt i lägenheten jämfört mot tidigare enrumslägenheter ska också studeras.

Projektet Co-kitchen görs i samverkan med Akademiska Hus, som ska bygga boenden för 5 700 studenter och forskare runt om i landet. Forskningen ska ligga till grund för Akademiska Hus framtida studentbostäder.

FAKTA FÅ EGNA KVADRATMETER

En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på cirka 20–25 kvadratmeter. I den här delningsbostaden kan varje student disponera 8 kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor. Det är på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter vardera.

Källa: KTH Live in lab
OM Projektet Co-kitchen

I forskningsprojektet Co-kitchen ingår förutom KTH och Akademiska Hus även arkitektkontoret Theory Into Practice och tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative.

Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Källa: KTH.
Bevaka ämnen i artikeln

Bostäder Energi Forskning Hållbarhet Teknik
Fackområden

El & Tele Förvaltning Husbyggnad VVS Renovering
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA FÅ EGNA KVADRATMETER

En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på cirka 20–25 kvadratmeter. I den här delningsbostaden kan varje student disponera 8 kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor. Det är på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter vardera.

Källa: KTH Live in lab
OM Projektet Co-kitchen

I forskningsprojektet Co-kitchen ingår förutom KTH och Akademiska Hus även arkitektkontoret Theory Into Practice och tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative.

Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Källa: KTH.