Gränsvärden fastlagda enligt EU:s taxonomi

Det är EU:s nya taxonomi för gröna investeringar som ligger till grund för att Fastighetsbranschen nu har tagit fram och gjort en sammanställning av gränsvärdena.

Rapporten ”Analys av primärenergital för de 15 procent bästa byggnaderna” tar framför allt upp hur man ska klassa befintliga byggnader som hållbara. Detta omfattar byggnader uppförda före 31 december 2020 och uttrycks som premiärenergital enligt Boverkets byggregler.

Boverket och Regeringskansliet

Kravet för att byggnaderna ska klassas som gröna är antingen att de ska ha en energiklass A eller så ska de vara bland de bästa 15 procent ur ett energiprestandaperspektiv, berättar Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

Men hur gränsdragningen ska se ut har varit oklart. Fastighetsägarna har vänt sig till både Boverket och Regeringskansliet utan att få besked, enligt Rikard Silverfur

Till slut bestämde sig Fastighetsägarna för att tillsammans med företrädare för fastighetsbranschen själva ta fram uppgifterna med hjälp av bland annat tillgänglig statistik för energideklarationer.

– Det finns många olika former av energideklarationer i Boverkets register. Sättet att räkna och ställa energikrav har ju ändrats mycket i Sverige den senaste tiden. Vi blev tvungna att göra ganska avancerade omräkningar för att få till värden som nu presenteras i rapporten, säger Rikard Silverfur.

Uppdatera gränsvärdena

Fastighetsägarna ska uppdatera uppgifterna om gränsvärden fjärde kvartalet varje år under förutsättning att det går att få fram aktuell statistik som underlag.

– Det är många aktörer från fastighetsbranschen, finanssektorn och till exempel olika rådgivningsfirmor som hört av sig till oss och efterfrågat denna information, säger Rikard Silverfur.

Orsaken är att det är många som investerar i fastigheter och till stora belopp.

– Det är en stor tillgång där både banker och till exempel pensionsfonder vill kunna placera pengar. Som fastighetsägare som sitter på denna tillgång är det en stor fördel att kunna visa att fastigheten är klassad som hållbar.

Egna initiala uppskattningar

Ett antal aktörer har, innan rapporten publicerades, gjort egna initiala uppskattningar på ett ungefär var man trodde att gränsvärderna låg.

–  Med det underlag som nu tagits fram kan aktörerna analysera fastighetsportföljer och se om byggnaderna uppfyller taxonomins kriterier, säger Rikard Silverfur.

Ni gör även en jämförelse mellan olika typer av byggnader?

– Ja, kravet enligt EU och taxonomin var att man ska jämföra bostäder och icke bostäder. Sen kunde man göra flera grupper, men detta var de två som man åtminstone skulle ha med.

För flerbostadshus valde Fastighetsägarna att inte göra någon uppdelning. Inte heller för småhus. Rikard Silverfur tror dock att det kan komma längre fram, men då med en annan aktör som tar fram motsvarande siffor för villor.

När det gäller kommersiella fastigheter eller lokaler började Fastighetsägarna titta på om de skulle göra ett gemensamt värde för alla lokaler. Eller om man skulle dela upp de i olika lokalbyggnadskategorier. Man bestämde sig för det senare.

– Vi upplevde att det skulle bli missvisande om till exempel logistikbyggnader och lager skulle jämföras med sjukhus. Så sjukhus fick bli en egen kategori och hotell. Inte heller kunde kontor jämföras med till exempel förskolor.

Lager har god energiprestanda

Detta för att till exempel lagerlokaler har en relativt liten energiförbrukning och därmed en god energiprestanda, just på grund av att de är lager.

Man ska komma ihåg att det som presenteras i rapporten är rekommendationer,menar Fastighetsägarna.  Det blir sedan aktörerna på den finansiella marknaden som ska avgöra om man kommer att tillämpa denna tolkning av kraven från EU:s taxonomi.

– Men vi tror att det kommer att ha en viss styrande effekt eftersom det är en branschorganisation som har arbetat med det bästa som finns tillgängligt. Vi tror och hoppas att det är de här värdena som används, säger Rikard Silverfur till Omvärldsbevakning.