I juni förra året fick Boverket i uppdrag av regeringen att i samverkan med Energimyndigheten utreda och föreslå kompletterande energikrav för byggnader. Nu har Boverket presenterat sin utredning.
– Sammantaget är Boverkets bedömning att det inte finns motiv nog att införa det här kravet. De samhällsekonomiska kostnaderna som tillkommer är inte motiverade eftersom vi inte ser att vi kommer att få någon bättre måluppfyllelse. Därför är Boverkets rekommendation i utredningen att vi inte inför ett sådant här krav, sa Lin Liljefors, projektledare för uppdraget, på ett webbinarium som hölls förra veckan.
Inom uppdraget har fyra olika sätt att ställa kompletterande krav baserat på använd energi utretts. Det är nettoenergi, nettovärme, värmeeffektbehov och värmeförlusttal. Alternativen har analyserats och en dialog med branschen har genomförts. Boverket kom fram till att värmeförlusttalet var det bästa alternativet.
Lin Liljefors, Boverket
– Det kopplar bäst mot de mål vi har men det är också det som förespråkas av flest aktörer av dem vi har pratat med, sa Lin Liljefors.
Värmeförlusttalet beskriver byggnadens effektförluster genom transmission, infiltration och ventilation vid dimensionerande utetemperatur.
Boverket bedömer dock att ett införande av krav på värmeförlusttal inte leder till att någon annan bestämmelse kan tas bort. Detta eftersom reglerna inte skulle säkerställa en tillräckligt bra isolerande förmåga i byggnader.
Under utredningens gång framkom det att Energimyndigheten inte delar Boverkets bedömning fullt ut. De har samma uppfattning om att värmeförlusttal är det bästa alternativet om ett kompletterande krav ska införas.
Men Energimyndigheten bedömer att ett införande av krav på värmeförlusttal skulle kunna ge en bättre styrning och måluppfyllnad, menade Lin Liljefors.
– De bedömer också att värmegenomgångskoefficienten, Um, skulle kunna ersättas av krav på värmeförlusttal. Att nyttan är större än de samhällsekonomiska kostnaderna. De anser därför att det vore lämpligt att utreda den här frågan vidare.
Nu ligger dock detta på regeringens bord, menar Lin Liljefors. Om de vill att ett krav på värmeförlusttal ska införas i Boverkets byggregler, BBR, måste de göra en ändring i plan- och byggförordningen som ger Boverket ett bemyndigande.
I regeringsuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt behov av att komplettera byggreglerna med ett krav för solvärmelast. Vilket har analyserats i förhållande till dagens krav på termiskt inomhusklimat och energihushållning.
I utredningen framkommer det att det idag finns växande problem med övertemperaturer och hög kylanvändning i både nya och befintliga byggnader.
Boverket bedömer dock att det inte finns ett behov att ställa ett kompletterande krav på solvärmelast i BBR. Ett av skälen är att det inte går att sätta en relevant kravnivå för de olika byggnadskategorierna. Ett annat skäl är att det snarare finns ett behov av att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av dagens krav, än att införa ett nytt krav på solvärmelast.
Energimyndigheten delar Boverkets bedömning i denna fråga.
I regeringsuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt behov av att komplettera byggreglerna med ett krav för solvärmelast. Vilket har analyserats i förhållande till dagens krav på termiskt inomhusklimat och energihushållning.
I utredningen framkommer det att det idag finns växande problem med övertemperaturer och hög kylanvändning i både nya och befintliga byggnader.
Boverket bedömer dock att det inte finns ett behov att ställa ett kompletterande krav på solvärmelast i BBR. Ett av skälen är att det inte går att sätta en relevant kravnivå för de olika byggnadskategorierna. Ett annat skäl är att det snarare finns ett behov av att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av dagens krav, än att införa ett nytt krav på solvärmelast.
Energimyndigheten delar Boverkets bedömning i denna fråga.
