I branschen läggs nu allt större fokus på att öka andelen byggnader där den uppmätta energianvändningen motsvarar den beräknade. I grund och botten består lösningen i att indatan som används i energiberäkningarna bör vara så projektspecifik som möjligt samtidigt som energiprestandan kravställs i någon form i entreprenader.

Genom ökad kunskap, förbättrad kommunikation mellan beställare, utförare och slutbrukare samt att energiavtal tillämpas mer frekvent, är jag övertygad om att fler byggnader kommer att uppfylla den beräknade energiprestandan framöver.

Lika viktigt är det att bibehålla energiprestandan i en byggnad över tid, i förvaltningsskedet. Min erfarenhet är att de flesta stora fastighetsägare idag följer upp energianvändningen i sina byggnader per månad/kvartal/halvår eller helår, där energiposterna jämförs med föregående år eller ett normalår.

Här finns ofta en tydlig rutin. Ponera däremot att fjärrvärmeanvändningen under flera sammanhängande månader är högre än samma period föregående år? Vid dessa händelser saknas ofta en tydlig rutin.

När vi konsulter blir inkopplade för att utreda orsakerna till ökningen har det ofta pågått under en onödigt lång tid och inneburit onödiga höga driftkostnader. Till råga på allt tillkommer sedan en konsultkostnad för utredningsarbetet.

Det är inte ovanligt med fall där en ökad energianvändning med tiden har blivit det nya normalfallet utan att någon med säkerhet kan förklara orsaken till ökningen.

Oavsett typ av energicentral eller typ av fastighet finns det bara ett givet antal faktorer som medför en ökad energianvändning, listan är inte oändlig. Däremot kan vägen till att finna denna specifika orsak vara lång om man inte vet vad man bör leta efter.

I väldigt komplexa anläggningar kan det efterliknas att leta efter en nål i en höstack bland börvärden, ventilinställningar, flervariabla styrningar, värmekurvor och varierande brukarbeteenden. Dessutom behövs kunskap i hur detaljer påverkar helheten.

En dubblering av en mindre energipost kan exempelvis påverka helheten mindre än en ökning på 5% på en annan. En höjning av tilluftstemperaturen kan i vissa byggnader leda till minskad energianvändning, i andra byggnader tvärtom.

Utredningsarbetet med att fastställa anledningen till ökningen kan snabbspolas avsevärt om de största potentiella felkällorna i fastigheten/anläggningen har identifierats i förhand. Förarbetet med att identifiera felkällorna görs med fördel i samverkan mellan drifttekniker/fastighetsförvaltare och produktleverantör/energisakkunnig.

För att den framtagna rutinen ska vara användbar krävs att den är specifik för fastigheten, ett dokument med generiska råd leder ofta till att den stannar i pärmen.

I första hand behöver följande identifieras:

• Vilka faktorer eller komponenter, påverkar energianvändningen om de inte fungerar korrekt/som tänkt?
• Hur stor bedöms påverkan vara?

Efter den inledande analysen specificeras och rangordnas åtgärderna efter betydelse:

• Vad ska kontrolleras?
• Hur ska kontrollen utföras?

Antalet potentiella felkällor ökar vanligtvis med anläggningens komplexitet.
Fastighetsbolag som arbetar efter en sådan strategi kan lättare felsöka problemen och göra det mer tidseffektivt vilket leder till ett lägre driftnetto över tid.

I likhet med vid utförande av energiberäkningar innebär ett grundligt utfört förarbete i förvaltningsskedet ett mindre behov av ett framstressat och ofta kostsamt efterarbete.