– Det är viktigt att mäta för att få koll på byggnaden. Det handlar inte bara om att göra åtgärder utan också om uppdatering av mätstruktur och fastighetsautomation. Man kan använda lagkravet för att få en driftvänlig byggnad på sikt, säger projektledaren Helen Magnusson, energiexpert på Installatörsföretagen.
Det var den 1 december 2019 som den nya lagen om installation av IMD trädde i kraft. Reglerna innebär att IMD av värme ska installeras i befintliga flerbostadshus med primärenergianvändning som överstiger:
Helen Magnusson menar att IMD kan innebära bättre möjligheter för fastighetsägaren att hålla byggnaden i gott skick och få bättre kontroll.
– Det underlättar när värmesystemet ska injusteras och man upptäcker brister. När det finns flera mätpunkter är det lätt att se precis vilken enskild lägenhet vi inte får fram värme till.
Helen Magnusson. Foto: Installatörsföretagen
Generellt råder delade meningar om IMD. De positivt inställda menar bland annat att IMD bidrar till minskad energianvändning och att hyresgäster som kan minska sina boendekostnader blir mer nöjda.
– När vi får bättre och bättre system är det på marginalerna som man kan ändra. Och marginalen i det här fallet är hyresgästerna och deras beteende. Beteendet får större och större betydelse, säger Helen Magnusson.
Motståndarna menar att det inte är självklart att IMD leder till energieffektivisering eftersom det tar bort fastighetsägarnas incitament att genomföra åtgärder. Många varnar också för att införandet av IMD av värme kan leda till att en ny typ av energifattigdom skapas.
Förstudien visar att fastighetsägare har ett stort behov av att olika aktörer i byggbranschen samordnar sig kring att erbjuda åtgärdspaket för energieffektivisering, och att det finns ett behov av nya affärsmodeller.
Installatörer och byggentreprenörer kan i samverkan skapa affärsmodeller med energieffektiviseringserbjudanden som bland annat gör att fastighetsägare sparar pengar.
Affärsmodellerna bör omfatta lönsamma paket, en kombination av mätning och andra energieffektiviserande åtgärder med rutiner för affärsmodellerna; till exempel med serviceavtal och tydliga mandat.
Det enklaste åtgärdspaketet skulle kunna innehålla individuell mätning (utan debitering) i kombination med tätning av fönster och dörrar samt injustering av värme- och ventilationssystemet.
I större åtgärdspaket skulle till exempel åtgärder som att uppgradera värmesystemet, byte av fönster och dörrar, tilläggsisolering, uppgradering av ventilationssystemet med mera läggas till.
Även om den nya lagen inte gör någon åtskillnad mellan hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar, så skiljer sig förutsättningarna för IMD väsentligt åt mellan dessa båda bostadsformer både vad gäller incitament och finansieringsmodell.
I hyresrätter hamnar investeringen på fastighetsägaren, men den minskade kostnaden får hyresgästen
– I hyresrätter hamnar investeringen på fastighetsägaren, men den minskade kostnaden får hyresgästen. I en bostadsrättsförening däremot är det ju medlemmarna som är föreningen. De står för investeringen och får också tillgodogöra sig besparingen, säger Helen Magnusson.
Det bör därför övervägas om de affärsmodeller som utvecklas ska delas in i två kategorier: bostadsrätts- respektive hyresfastigheter. Koncept bör också tas fram för fastigheter som står inför ombyggnad och stamrenovering respektive fastigheter som inte gör det.
Alla byggnader måste dessutom ha en energideklaration som är högst tio år gammal. Förstudien lyfter fram att man helt enkelt bör undersöka om affärsmodeller för IMD kan utgå från energideklarationerna.
Helen Magnusson betonar att ju energisnålare våra byggnader blir desto större betydelse kommer vårt beteende att ha på energianvändningen. Individuell mätning kan därför få större betydelse i takt med att vi går mot fler nollenergihus.
Förstudien framhåller att det framöver behövs ytterligare analys, information och forskning. Det gäller bland annat att öka kunskaperna om och ge högre status för värmesystemet, att klargöra otydligheter angående den nya lagen om IMD samt att utreda risken för energifattigdom.
Det finns också behov av att se över om det behövs en standard för debitering av IMD. Man bör även satsa på att ta fram fler goda exempel om IMD för fastighetsägare.
– I vissa fall har fastighetsägare sett till att skapa mervärde genom att använda pengarna till något roligt. Besparingen som hyresgäster bidragit till genom att sänka inomhustemperaturen har resulterat i förbättrade lekplatser, gårdar eller någonting annat som ökat trivseln.
