Regeringen har fattat beslut om lagrådsremissen Moderna tillståndsprocesser för elnät, som innehåller en rad olika förslag för att förenkla och förkorta tillståndsförfarandet för att bygga nya elledningar.
I lagrådsremissen föreslås ändringar som syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna.
– Det här är den största tidsbesparingen för elledningsbyggande som gjorts sedan Sverige fick elektricitet, säger energiminister Anders Ygeman.
Det ska bli enklare för nätföretag att vidta åtgärder utan att behöva ansöka om en ny nätkoncession. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en nätkoncession för ett område. Det ska gå att lägga samman nätkoncessioner och dela upp en nätkoncession för en linje.
Det föreslås också att Energimarknadsinspektionen ska få besluta om tillträde till mark för undersökningsarbeten.
I lagrådsremissen finns också förslag som ska göra det lättare att inleda en ledningsförrättning och underlätta för nätföretag att få frågan om tillstånd till vattenverksamhet prövad på ett tidigt stadium.
Förslagen gäller främst de stora ledningar som i dag har de längsta ledtiderna för byggande, dvs. region- och transmissionsledningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.
I remissen redovisas vilka konsekvenser förslagen får för
nätföretagen, nätkunderna, markägarna, kommunerna, myndigheterna och
miljön.
Nätföretagen: Projekttiderna för att bygga ut elnätet att bli kortare och de administrativa kostnader kommer att minska.
Nätkunderna: Det kommer i viss utsträckning att gå fortare
att ansluta anläggningar till elnätet.
Markägare och kommuner: Förslagen har inte några betydande konsekvenser för markägarna.
Myndigheter: Förslagen medför inte något behov av att
öka anslagen till förvaltningsmyndigheter eller domstolar.
Miljön: Förnybar elproduktion kan anslutas snabbare till elnätet genom att miljöprövningen blir mindre omfattande.
