Träden skiftar i gult och rött utanför Skellefteå kommunhus. Det är höst men för den norrländska staden med drygt 72 000 invånare våras det. Minst sagt.
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) möter upp i kommunhusets foajé och visar vägen upp till sitt kontor. Genom de stora fönstren går det att ana morgonsolen som glittrar nere på älven.
– Vi hade under flera decennier en negativ utvecklingstrend med stagnation, en minskande befolkning och minskande skatteintäkter, säger Lorents Burman och hänger av sig kavajen på ett vitt älghorn som sitter på väggen.
Han berättar att nådastöten kom i början på 90-talet. Bostadsbubblan sprack och på några år tappade kommunen ungefär 4000 invånare. Något behövde göras.
En strategi togs fram för att bryta den negativa trenden och planer fastställdes för hur olika typer av investeringar skulle stimulera byggande och attrahera företag. Från 2013 gick det också att se en svagt växande befolkning. Men ingen hade räknat med det som hände sedan.
Efter att ha uppvaktats av en lång rad orter beslutade företaget Northvolt 2017 att etablera en jätteanläggning för tillverkning av litiumjonceller i Skellefteå. Orsaken var bland annat den goda tillgången av grön energi och mark. Och nu blev det bråttom.
Northvolt Ett ska vara fullt utbyggd 2024. Foto: Viktor Ginner
Kommunen tog fram en ny detaljplan på sex månader för att möjliggöra etableringen på ett område strax utanför stan. Infrastruktur i form av vägar, VA, el och fiber kom på plats och sedan 2018 är bygget igång.
Målet är att göra anläggningen till en central del av den europeiska omställningen mot en fossilfri och batteridriven fordonsflotta. Fabriken ska vara i drift 2021.
– För både medborgare och inom kommun och myndigheter är det nog svårt att förstå att det här händer på riktigt och att det händer nu. Det är en otrolig utveckling som också naturligtvis ställer tuffa krav på kommunen, säger Lorents Burman.
Totalt beräknas etableringen innebära ungefär 5000 nya arbetstillfällen, varav den ena hälften kommer att vara i fabriken och den andra hos lokala underleverantörer och övrigt näringsliv. Befolkningstillväxt är beräknad till 10 000 invånare på fem år.
Enligt organisationen Kommuninvest är de investeringar som görs i Skellefteå störst per capita i hela landet just nu. Fram till 2030 handlar det om minst 60 miljarder kronor i offentlig och privat sektor.
I fråga om bostäder har det under många år nästan bara varit allmännyttan som ägnat sig åt nyproduktion i staden. Och några större volymer har det inte handlat om. Idag finns mer än 15 aktörer på plats som bygger och förvaltar fastigheter.
Lorents Burman menar att en avgörande faktor var den försäljning av drygt 1 100 bostäder som genomfördes 2014. Köpare var Heimstaden som tidigare inte hade någon verksamhet norr om Uppsala.
– Det gav ett eko utanför Skellefteå att ett sådant bolag ville göra den här stora investeringen och efter det har byggandet ökat enormt.
Det brinner dock i knutarna. Enligt prognosen behövs 5 000 nya bostäder fram till 2025 och för tillfället byggs det inte i den omfattning som kommer att krävas.
– Det är en extremt tuff utmaning. Vi bygger i en takt som aldrig tidigare men ska vi klara befolkningsökning och kompetensförsörjning behöver vi komma upp i större volymer.
Karin Degerfeldt. Foto: Viktor Ginner
Det är inte bara bostadsfrågan som måste lösas. I en boom som Skellefteå inte upplevt på många årtionden krävs mycket arbete även i fråga om infrastruktur.
En som vet mer om detta är Karin Degerfeldt, funktionschef för projektledning inom samhällsbyggnad i kommunen.
– Det handlar inte om enstaka insatser utan om ett helt systemtänk kring logistiklösningar, hur vi ska förflytta gods och hur vi planerar våra nya bostadsområden och integrerar dem med befintlig infrastruktur, säger Karin Degerfeldt.
Enligt henne är det den höga takten som är största utmaningen. En hel del av de investeringar som görs var planerade sedan tidigare men har nu fått en betydligt snävare tidsplan.
Ett sådant exempel är hamnen. Här finns en utvecklingsplan för fördubblad kapacitet – men i stället för den tidigare planen om att nå målet 2030 är det nu 2024 som gäller.
Andreas Löwenhöök. Foto: Viktor Ginner
Det råder politisk samsyn kring mycket av det som nu sker i Skellefteå. Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) ser dock brister i delar av hanteringen som föregått det pågående arbetet.
– Vi har dålig tillgång på planlagd och byggbar mark både när det gäller bostäder och industritomter. Här släpar vi efter och det riskerar att bli en flaskhals för byggandet, säger han.
Sara kulturhus. Foto: Viktor Ginner
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) håller inte med om beskrivningen. Han menar att arbetet med översiktsplaner och detaljplaner växlats upp och tagit ordentlig fart sedan 2017.
Bland de stora satsningar som är igång finns Sara Kulturhus. Byggnaden är ett kombinerat kulturhus och hotell på 20 våningar och blir ett av världens högsta trähus.
Nästa vecka berättar vi på Omvärldsbevakning mer om kulturhuset vars stomme utgörs av ungefär 10 000 kubikmeter KL-trä och 2 200 kubikmeter limträ. Även i vår podcast Snåret kommer vi att prata om Skellefteå framöver.
