Ett äldreboende består både av ett flerbostadshus och lokaler för vård- och omsorg men vilka utrymmen ska anses vara lokaler och vilka ska anses vara bostäder? Branschen har tolkat detta olika och räknat på varierade sätt. Detta har fått till en följd att kravnivåerna har blivit väldigt olika vilket medför problem vid anbudsgivning och bedömning av kravuppfyllnad.

Tidigare då energikraven var generösare kunde skillnaderna passera, det var ändå relativt lätt att uppfylla energikraven om man byggde ett normalt boende med ändamålsenliga utrymmen. Men nu när kraven i Boverkets byggregler, BBR, har skärpts blir det betydligt svårare.

– Om man räknar på det mest stränga sättet kan det bli mycket svårt att klara energikraven och samtidigt uppfylla de andra krav som ställs på äldreboende i funktion av lokaler för vård och omsorg. Det kan leda till inskränkningar i boendemiljön som drabbar just de äldre särskilt illa. Till exempel mindre fönsterareor trots att de äldre är hänvisade till mycket stillasittande inomhus eller att komfortkyla inte installeras trots risk för övertemperaturer inomhus, säger Lisa Flawn Orpana på Skanska Teknik.

Hon har tillsammans med Andrew Briggs skrivit rapporten ”Energiberäkning av äldreboenden – branschgemensam tolkning av Boverkets krav” som är resultatet av ett utvecklingsprojekt inom SBUF.

Spridningen är stor

I projektet samlade de in ett antal energiberäkningar för att kartlägga hur stort problemet är. Det visade sig att energikraven som hade räknats fram varierade mer än själva utfallet av energiberäkningarna. Spridningen var stor.

– Det blir väldigt snett, säger Lisa Flawn Orpana. 

I rapporten redovisas räkneexempel som beskriver hur det kan bli så olika krav. Det handlar om vilken schablon för varmvatten som ska användas. För flerbostadshus gäller 25 kWh/m²A_temp och för lokaler endast 2 kWh/ m²A_temp. Det handlar även om vilka anpassningar av kravnivån som kan göras på grund av större ventilationsflöden som behövs av hygieniska skäl både i lokaler och i flerbostadshus med stor andel små lägenheter.

Lisa Flawn Orpana, Skanska Teknik

En annan sak som har skapat förvirring kring detta är ett ”Fråga-Svar” på Boverkets webbplats där de under rubriken särskilda boendeformer för äldre anger att alla gemensamma utrymmen ska räknas som flerbostadshus.

Lisa Flawn Orpana tycker dock inte att detta stämmer. I projektet har de noga gått igenom regelverken som finns kring äldreboende.

– Gemensamma utrymmen är förutom rum för måltider och samvaro, till exempel avdelningskök, sköljrum, avdelningstvätt, dokumentations- och terapirum. Det är personal som vistas där dygnet runt, varför ska man energiberäkna dem som flerbostadshus, säger hon.

I svaret specificerar Boverket inte vilken sorts särskilt boende för äldre de menar, så svaret kan fungera för boende utan krav på vård och omsorg. Det finns dock konsulter som tar frågor och svar som lagtext, därför hoppas Lisa Flawn Orpana att Boverket förtydligar detta.

Gemensamma utrymmen räknas som lokaler

Målet med projektet var att ta fram riktlinjer så att alla räknar på samma sätt. Att ta fram en branschgemensam tolkning av Boverkets krav. Det har de gjort och kortfattat lyder tolkningen så här:

”Enskilda bostadslägenheter och tillhörande lägenhetsförråd beräknas enligt kraven för flerbostadshus. Gemensamma utrymmen, övriga personalutrymmen samt utrymmen för heldygnsvistelse i så kallad korttidsplats beräknas som lokaler.”

– När vi hade analyserat regelverk och verksamhetskrav framlänges och baklänges så kom vi fram till att den här tolkningen fungerar med regelverken. Vi kan använda den utan förbehåll.

Lisa Flawn Orpanas förhoppning är nu att den gemensamma tolkningen sprids och används vid energiberäkningar.

– Jag hoppas att den här frågeställningen härmed anses utredd och att alla är överens om att det är det här som gäller och att vi istället kan fokusera på att bygga så bra och energieffektiva äldreboenden som möjligt med rättvisa konkurrensvillkor.