En hiss har en livscykel på ungefär 20 år. Sverige har Europas äldsta hissbestånd och här är mer än hälften av hissarna äldre än 30 år. De saknar därför viktig säkerhetsutrustning som finns i moderna hissar.
Enligt Hissförbundets senaste rapport hör minst 26 000 hissar av Sveriges totalt 126 000 hissar till de två kategorierna som orsakar flest allvarliga olyckor och till och med potentiella dödsolyckor. Den ena kategorin handlar om hissar som har farliga innerdörrar som främst finns i storstadsregioner med äldre bostadsbebyggelse. Den andra kategorin handlar om hissar som helt saknar skydd i korgöppningen. Tusentals sådana hissar förekommer i miljonprogrammet.
Barn, äldre och hissmontörer är särskilt utsatta grupper. De senaste åren har det hänt en rad uppmärksammade olyckor där framförallt barn har fått svåra klämskador eftersom de äldre hissarna saknar grundläggande säkerhetsutrustning. Men enligt regelverket gäller de säkerhetsregler som fanns vid tidpunkten hissen togs i bruk – även om hissen är hundra år gammal.
Bland äldre personer sker många fallolyckor som får stora personliga konsekvenser och leder till ökade utgifter för samhället. Också hissmontörer är en utsatt grupp då de ofta arbetar under farliga förhållanden vid reparation av äldre hissar.
I rapporten lyfter Hissförbundet fram att dagens regelverk missgynnar bostadshus. Idag skiljer man mellan äldre och nya hissar, det vill säga hissar som installerades före respektive efter 1991. Dagens regelverk innebär att standarden och säkerhetsnivån på Sveriges äldre hissar varierar betydligt beroende på om hissen har moderniserats eller inte samt om den är belägen i en arbetslokal eller i ett bostadshus.
För hissar i fastigheter som huvudsakligen används till arbetslokaler finns till exempel idag ett retroaktivt krav på skydd i korgöppningen. För övriga hissar utan skydd i korgöppningen ska endast en skylt som varnar för att transportera gods uppsättas.
All utveckling som skett i hisskonstruktionen de senaste årtiondena och även förbättrade lagkrav, ger enbart effekt på nya eller moderniserade hissar. Tekniska lösningar finns, men de implementeras inte så länge moderniseringar förblir frivilliga. Beslutet om moderniseringen av gamla hissar ligger idag alltså helt hos fastighetsägarna som frivilligt kan förbättra säkerheten men till en ökad kostnad. Hissförbundet menar att det gör att farliga hissar kommer att vara kvar i bruk länge om inte snarast retroaktiva krav på skydd i korgöppningen och utbyte av farliga hissdörrar införs.
Hissförbundet anser att det behövs regeländringar för att få bukt med olyckorna. Med retroaktiva krav skulle de största olyckskällorna kunna åtgärdas. Hissförbundet föreslår därför att Boverkets föreskrifter kompletteras med bland annat krav på:
Det är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Medlemsföretagen representerar över 80 procent av den svenska branschen.
Det är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Medlemsföretagen representerar över 80 procent av den svenska branschen.
