De senaste åren har Gotland vid ett flertal tillfällen drabbats av akut vattenbrist. Den allra sydligaste spetsen av ön, Storsudret, har varit extra hårt drabbat. Området har mycket tunna jordlager som har svårt att behålla grundvattnet och är därför beroende av "importerat vatten" från det nya avsaltningsverket i Kvarnåkershamn som invigdes under 2019.

Parallellt med uppförandet av avsaltningsverket har Region Gotland sett ett behov av att bidra till utveckling av kompletterande system för framtidens vattenförsörjning. För detta syfte har Region Gotland, tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, påbörjat uppbyggnaden av en så kallad testbädd för hållbar vattenförsörjning. Här ska utvecklingen ske av framtidens tekniker för en energieffektiv och hållbar vattenproduktion.

Eftersom Storsudret är bland de platser i Sverige som är allra känsligast för långvarig torka valdes den som plats för testbädden. Tanken är att de system som utvecklas ska klara de allra svåraste utmaningarna inom vattenförsörjning. Målet med testbädden är att göra området självförsörjande på vatten men även att sätta Sverige och Gotland på den internationella kartan för kostnadseffektiva och hållbara system som löser problem relaterade till vattenbrist oavsett om det är på Gotland eller någon annanstans i Sverige eller världen. Utmaningarna är desamma, att spara vatten från regnsäsong till längre torrperioder.

Det tunna jordlagret har liten förmåga att lagra vatten och är en orsak till vattenbristen. Detta och att en stor andel av marken är utdikad gör att nederbörd snabbt transporteras från jordbruksmarker ut till havet. Under ett normalår regnar det cirka 70 miljoner kubikmeter på Storsudrets yta. Av denna volym återstår 20 miljoner kubikmeter vatten efter avdunstning.

Om cirka en procent av den nederbörd som faller på Storsudret under ett år tillvaratas så finns det tillräckligt med vatten för att klara vattenförsörjningen. Problemet är att det mesta av nederbörden kommer då den inte behövs, det vill säga under vinterhalvåret. Om det ska räcka till måste därför vattnet samlas in, lagras och återanvändas. Det är hur detta ska gå till som vi måste lära oss. Om vi lyckas så kan dessa tekniker användas världen över och spara på både kostnader och energi samtidigt som Gotland och Sverige kan få en framskjuten position inom detta livsviktiga område.

Hjärtat i testbädden är ett större antal sensorer som i realtid och on-line mäter nederbörd, flöden i diken och grundvattennivåer. Förutom att förse forskarna med data ska sensorernas data användas för aktiv styrning av vattenbalansen på Storsudret. Detta åstadkoms genom att utnyttja de diken som idag för bort vatten från land ut i havet till att istället, genom aktiv reglering, fungera som insamlare av vatten för magasinering till sommarhalvåret. Under den torra sommarperioden utvecklas reningstekniker för återanvändning av avloppsvatten genom att rena detta till dricksvattenkvalitet. För att kunna lagra större volymer vatten utvecklas membranteknik för att på ett robust sätt kunna rena vatten från grunda sjöar. För att slippa långa ledningsdragningar utvecklas teknik för att hitta grundvattenreservoarer nära utpekade nybyggnadsområden.

Gemensamt för systemen är att dessa ska säkerställa att vattennivåer och grundvattennivåer hålls kontrollerade så varken skog, jordbruksmark eller annan markanvändning påverkas negativt. Detta åstadkoms genom det system som kontrollerar och styr vattenbalansen på Storsudret.

Tekniken för att rena avloppsvatten till dricksvatten finns idag och IVL har visat detta när de bryggde ett öl, PU:REST tillsammans med Nya Carnegiebryggeriet och Carlsberg Sverige under våren 2018. Det demonstrerade på ett tydligt sätt att återvinning av avloppsvatten är fullt möjligt och helt säkert.