Det kan vara svårt att som bostadsbolag säkerställa att städningen i husen görs på rätt sätt och att uppskatta om bemanningen är rimlig.
De nya nyckeltalen som Sveriges Allmännytta har tagit fram ska göra det enklare att bedöma vad som är rimliga städtider, både när det gäller anbud från entreprenörer och för att planera bemanningen om städningen sköts i egen regi. Nyckeltalen inkluderar ett digitalt kalkyleringsstöd för egna beräkningar.
De har även som syfte att bidra till en kunskapshöjning och även en samsyn mellan entreprenörer, städare, arbetsledare och chefer.
Det allmännyttiga bostadsbolaget Örebrobostäder, som har egna städare, är en av dem som börjat använda allmännyttans nya nyckeltal. Örebrobostäders fastighetsskötselchef, Anna Jönsson, menar att en utmaning är att det är stor skillnad på hur lång tid städningen tar beroende på hur husen ser ut och när de är byggda.
Eftersom de nya nyckeltalen är uppbyggda utifrån olika hustyper kan bolaget nu snabbt få en överblick och planera resurserna effektivare. Bostadsbolaget upplever att de hjälper de att skapa mer rättvisa kring städningen i bolaget. Annars är lätt att man bara räknar på antalet trapphus, eller antalet kvadratmeter, per medarbetare för att jämföra och få det rättvist. Men det är långt ifrån sanningen, menar Sveriges Allmännytta.
Nyckeltalen är uppdelade på fem olika hustyper från olika tidsperioder och genom två olika beräkningsmetoder.
Båda beräkningsmetoderna visar att städtiderna skiljer sig beroende på hustyp. En entré i ett äldre hus kräver exempelvis längre städtid än en entré i ett hus från 2000-talet. Det kanske inte spelar så stor roll om det bara är ett fåtal hus som ska städas. Men om det gäller 50 trapphus med tillhörande allmänna utrymmen blir det en viktig parameter.
Nyckeltalen har tagits fram av erfarna konsulter och har kvalitetssäkrats av en referensgrupp från Sveriges Allmännyttas medlemsföretag.
