Många människor bor i hyresrätter som är byggda mellan 1950 och 1975. Byggnaderna är gamla och håller nu på att renoveras för att de är slitna, och för att minska energianvändningen.

Idag renoveras ett stort antal bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Visst leder renoveringar till förbättringar, men samtidigt finns det en risk att det inte blev fullt så bra som det var tänkt. 

– Det är viktigt att de här renoveringarna även leder till bättre inomhusmiljö, eftersom det berör så många människor, säger Birgitta Nordquist, som forskar om installationsteknik.

Birgitta Nordquist

I projektet PEIRE ingick hon i en grupp forskare från universiteten i Lund och Malmö som undersökte hur bra inomhusmiljö och låg energianvändning kan åstadkommas samtidigt. För att lyckas gäller det att ha en helhetssyn där man tar hänsyn till flera olika faktorer. Det handlar om ett samspel mellan boende, inomhusmiljö och energi.

Projektet hade stort fokus på hyresgästerna. De är alla individer med olika behov som påverkas av inomhusmiljön, men också påverkar den med sina aktiviteter.

I projektet ingick forskare från miljöpsykologi, designvetenskaper, aerosolteknik, bygg- och miljöteknologi och materialvetenskap och tillämpad matematik. Forskarna var bland annat intresserade av frågor som: Hur bra är värmekomforten, luftkvaliteten och ventilationen, bullerisolering och dagsljusinsläpp? Hur upplever hyresgäster sin inomhusmiljö? Och hur förändras inomhusmiljön och energianvändningen med renoveringen?

Eja Pedersen

– Vi var flera forskare som hade gått och funderat på om man inte måste samarbeta för att se helheten och jobba mer tillsammans, säger Eja Pedersen, projektledare för PEIRE.

Flera åtgärder genomfördes

En del av projektet var att följa renoveringen och energieffektiviseringen av 323 lägenheter i 60-talsområdet Linero i Lund. Renoveringen som bostadsbolaget LKF ansvarade för hade som målsättning att energianvändningen skulle ligga på samma nivå som i nybyggda bostäder, samtidigt som hyran inte fick bli högre än att alla skulle kunna bo kvar. 

Ett antal åtgärder genomfördes, som till exempel injustering av ventilation och byte av vissa luftventiler. LKF bytte även fönster och utfackningsväggar på två plan på en fasad med mera.

– Vi såg bland annat att luftkvaliteten i sovrum nattetid, i form av CO₂ halter blev bättre efter renoveringen. Men det förekom fortfarande halter överstigande 1000 ppm i några lägenheter. Det är ett riktvärde som vi eftersträvar att hålla oss under i kontor och skolor dagtid, berättar Birgitta Nordquist.

– Vi såg bland annat också att öppningsgraden på uteluftsöppningarna hade betydelse; stängda vädringsluckor resulterade i halter över 1000 ppm och att uteluftsflödet på 0,35 l/s m² inte kunde uppfyllas, fortsätter hon.

– Vi har även sett att de boende på lägenhetsnivå genom reglering av vädringsluckor, fullt öppna eller lägsta erforderliga öppningsgrad kan påverka det årliga uppvärmningsenergibehovet i samma storleksordning (30 kWh/m²) som energibesparingen av de tekniska åtgärderna var (30 kWh/m²).

På Linero studerade forskarna området Eddan före och efter renoveringen. Forskarna gjorde tekniska mätningar, beräkningar och intervjuer i utvalda lägenheter vintern 2017 före renoveringen, 2018 efter renoveringen och 2019 vid en uppföljning. Forskarna gjorde också enkätstudier i hela området.

I de tre liknande områdena Klostergården, Offerkällan och Labben intervjuade forskarna hyresgäster i grupper under våren 2019. 

En viktig lärdom är att det kan vara komplicerat för hyresgäster att få till ett bra inomhusklimat med optimerad energianvändning. För att de boende ska kunna bidra till en bra inomhusmiljö måste det vara lätt att reglera värme och ventiler.

Mycket som påverkar inomhusmiljön

– Det finns mycket kunskap och expertis, men det är ofta begränsat till en del av inomhusmiljön eller den del av de system som reglerar inomhusmiljön, till exempel ventilationen. Det finns en begränsning i att bara befinna sig inom sin egen sfär, säger Birgitta Nordquist.

Hon menar att det finns många olika saker som går att justera i en bostad och som spelar roll för inomhusmiljön. Bland annat finns det ofta ett tiotal fönster och vädringsluckor som alla kan ställas i olika positioner. Därtill kommer innerdörrar, termostater och hänsyn till vädret och vindförhållanden. Många olika driftsfall kommer att skapas, där vissa är gynnsamma och andra är sämre ur både inomhusmiljö- och/eller energisynpunkt. Ett öppet badrumsfönster kan exempelvis reducera uteluftstillförseln i sovrummet och kan leda till otillräckliga uteluftsflöden i sovrummet. 

Dessutom har de boendes individuella livsstil, vanor och beteenden stor betydelse. Matlagning, duschvanor, användningen av stearinljus och fönstervädring är exempel på aktiviteter som har inflytande på inomhusmiljö och energianvändning. 

Nu är PEIRE-projektet avslutat. Forskarna hoppas dock kunna hitta nya former för att kunna fortsätta att vidareutveckla resultaten.

– Vi har sett att de boendes interaktion kan ha stor påverkan på både inomhusmiljön och energianvändningen. Människan spelar alltså en viktig roll och hur de både påverkar och påverkas måste beaktas av oss ingenjörer, framhåller Birgitta Nordquist.