Varan har lagts till i varukorgen

Här är världens främsta BIM-projekt
Digitalisering 12 nov 2020
celsius_prisad2
Pappersritningar har bytts ut mot skärmar och surfplattor i projektet. Foto: Tobias Sterner
Världens främsta BIM-projekt finns i Uppsala. Det är kontorshuset Celsius som fått utmärkelsen. Priset är det största i världen i sitt slag.
Husprojektet Celsius i Uppsala har beskrivits som ett av de mest digitaliserade någonsin i Sverige. BIM har används maximalt i projektering, produktion och förvaltning. Nu prisas projektet internationellt.

Fortsätt att läsa - prova 30 dagar utan kostnad

Prova Byggkoll i 30 dagar utan kostnad (värde 515 kr). Få tillgång till den senaste informationen om hur lagar, regler, hållbarhet och ny teknik påverkar dig och dina kunders verksamhet.

Prova idag. Automatiskt avslut.

Köp direkt Starta provperiod Logga in
victor-ginner
Viktor Ginner
Redaktör Husbyggnad
Bevaka ämnen i artikeln
Digitalisering
Fackområden
Husbyggnad
Mer i ämnet
De digitaliserar genom hela processen

Husprojektet Celsius beskrivs som ett av de mest digitaliserade någonsin i Sverige. BIM används maximalt i projektering, produktion och förvaltning. Nu väcker bygget internationellt intresse.

Digitalisering
Billigare och snabbare kalkyler med BIM

Installatör och beställare kan spara både tid och pengar om mängder till kalkylen tas från BIM-modellen. Flera pilotprojekt visar att mängderna är tillförlitliga och nu vågar fler testa.

Produktion
Fler nyheter
Framtidens norrländska elsystem ska studeras

Elbehovet kommer att öka i Norrbotten i takt med elektrifieringen av industri och samhälle. Nu påbörjas två förstudier som bland annat ska undersöka hur vanligt det är med överbokningar i elsystemet.

Eldistribution
Boverkets klimatdatabas uppdaterad

Boverkets klimatdatabas har uppdaterats med nya byggprodukter och klimatdata för energislag. De har också lanserat en ny version av e-tjänsten Registrera en klimatdeklaration.

Hållbarhet
Kommunen lagrar massor för återanvändning

Det kommunala bolaget Hässleholm miljö väljer att själva lagra och bearbeta schaktmassorna från sina VA-projekt. Det ska ge ekonomiska och miljömässiga vinster när massorna återanvänds.

Hållbarhet