– För att undvika att konsekvent utmåla särskilda boendegrupper som energibovar är det viktigt att ta hänsyn till mått som nyanserar den rådande bilden av vem som är energieffektiv och inte, säger Jenny von Platten, doktorand på RISE och vid Lunds universitet.
Hon framhåller att det blir ett selektivt vetande när vi avgränsar oss till mått som bara visar en sida av verkligheten.
Jenny von Platten. Foto: Tova Crossler Ernström
I en ny publikation från RISE och Lunds universitet har Jenny von Platten tillsammans med forskarna Kristina Mjörnell och Mikael Mangold gjort en jämförelse av just sätten att mäta byggnaders energianvändning per kvadratmeter respektive per person. Studien är en del av det större forskningsprojektet "Nationell Byggnadsspecifik Information" som tar fram underlag till myndigheter och andra intressenter om Sveriges bostadsbestånd och förklarar utvecklingen av energianvändningen.
Det traditionella måttet energianvändning per kvadratmeter ser enbart till byggnadens tekniska egenskaper.
– I praktiken innebär detta att en tekniskt energieffektiv byggnad som ingen eller få bor i framstår som mer effektiv än en mindre tekniskt energieffektiv byggnad som bebos av flera människor, förklarar Jenny von Platten.
Hon menar att användandet av flera olika mått är viktigt för att visa på att "hållbarhet" och "energieffektivt boende" inte bara ser ut på ett sätt.
– Att bo i en energieffektiv byggnad är inte nödvändigtvis samma sak som att bo energieffektivt. Med våra resultat utmanar vi bilden av att det krävs en energieffektiv byggnad för att bo energieffektivt genom att visa att det också går att bo energieffektivt genom att bo på en mindre yta. På så sätt blir definitionen av och synen på energieffektivt boende mer inkluderande för olika inkomstgrupper.
Att bo i en energieffektiv byggnad är inte nödvändigtvis samma sak som att bo energieffektivt
Att istället analysera energianvändning per person synliggör hur väl bostäder utnyttjas i olika områden. På så sätt skiftas fokus från effektiviteten av bostädernas energimässiga och tekniska egenskaper till effektiviteten av den nytta som de erbjuder – att härbärgera människor. Detta innebär dock inte att människor ska bo alltför trångt för att minska energianvändningen i bostäder.
– Framförallt visar vår studie att en stor del av bilden går förlorad när vi enbart fokuserar på byggnaders tekniska energieffektivitet.
Jenny von Platten menar att det historiskt har legat ett stort fokus på just miljonprogrammets bidrag till energianvändningen och initiativ för energieffektivisering har riktats specifikt mot dessa områden i flera omgångar. Men det är viktigt att poängtera det bidrag som miljonprogramsområdena har i form av effektivt nyttjande av resurser ur många avseenden, vilket bland annat kan göras genom att fokusera på energianvändningen per person.
Hon drar också paralleller till bland annat transportsektorn som pratar mer och mer om delning. Också delning av ytor är på tapeten och ett sätt att minska resurs- och energianvändningen.
– Genom att ta hänsyn till energianvändningen per person går det att ifrågasätta om omfattande energirenoveringar alltid är nödvändiga. Det gäller framförallt i byggnader där kostnaderna av en sådan omfattande renovering kan bli en stor ekonomisk börda för de boende, säger Jenny von Platten.
Genom att ta hänsyn till energianvändningen per person går det att ifrågasätta om omfattande energirenoveringar alltid är nödvändiga
För att på sikt minimera energianvändningen i bostadsbestånd menar hon att det krävs både energieffektiva byggnader och ett effektivt nyttjande av dessa byggnader.
– Ju mer effektivt vi kan nyttja det existerande bostadsbeståndet, desto mindre behov får vi av nybyggnation som ju kräver användning av mark, energi och resurser.
