Det var i tisdags som Kasper Salin-priset delades ut på Arkitekturgalan i Stockholm. Priset för bästa byggnad gick till Bostadsrättsföreningen Viva med 132 lägenheter på Guldheden i Göteborg.
Motiveringen handlar bland annat om placeringen. Juryn menar att arkitekten på ett framgångsrikt sätt skapat bostäder och lokaler på en otillgänglig sluttning i ett befintligt bostadsområde, med stor respekt för plats och boende.
Projektets fokus på hållbarhet och framåtblickande bostadsutveckling finns också med i motiveringen. Därutöver lyfts bland annat ”den taktila känslan i bearbetningen av de dominerade materialen betong och trä” och hur platsens ljusförhållanden utnyttjats.
Det finns dock de som har en annan uppfattning. Exempelvis har arkitekturskribenten Mark Isitt riktad hård kritik mot det nu prisade projektet. I en text i Göteborgs-Posten kallar han Brf Viva bland annat för ”feg arkitektur” och ”ännu en rad repetitiva skivhus”.
Även från andra håll har det vädrats starka åsikter. I Facebookgruppen Arkitekturupproret har kommentarerna handlat om till exempel ”postapokalyptisk betongmisär” och att Kasper Salin-vinnaren är ”värre än DDR”.
Nu bemöts kritiken. I en debattartikel i Götebors-Posten försvaras Brf Viva av Tatjana Kojksimović, ordförande i Sveriges Arkitekter, och Joakim Lyth, juryns talesperson. Enligt dem handlar det om en värdig vinnare som ger nydanande svar på frågor om hållbarhet och bostadsbrist.
Visserligen har husen ett utryck som inte är så fördelaktigt i vissa vinklar, medger debattartikelns författare. Sammantaget anser de dock att det är arkitektur som ”tål att tittas på”.
Enligt debattartikeln är projektet ett exempel på högkvalitativ arkitektur och förtätning när den är som bäst. Men smaken är som bekant delad, konstaterar de båda skribenterna.
