Sedan Familjebostäder för tio år sedan påbörjade sitt arbete med att öka andelen förnybar energi i sina fastigheter och installation av solceller har det blivit en del av deras övergripande strategi. Hittills har det installerats nästan 6 000 kvadratmeter och målet är minst en solcellsmodul per producerad lägenhet framöver.
– Än så länge är det en liten del av bolagets totala energianvändning, men solcellerna producerar ändå energi som motsvarar 127 varv runt jorden med elbil, säger Helena Ulfsparre, miljöchef på Familjebostäder.
Familjebostäders solceller producerar cirka 570 000 kWh årligen och av dessa säljs 180 000 kWh ut till elnätet. De ersätts då bara med 25 procent av deras totala elpris.
– Våra lönsamhetskalkyler baseras på att vi använder all el själva och det gör vi inte i nuläget. Nu när priserna på solceller gått ner så kan vi få runt den ekonomiska beräkningen men det är under förutsättning att vi använder all el själva, säger Helena.
Med målet att öka egenanvändningen beslöt man sig för att studera om ett batterilager kunde vara en del av lösningen. Energimyndigheten gick in och stöttade studien och idag, två år senare, har man fått ett resultat.
Flerbostadshuset i Svedmyra där tester med batterilager och solel har gjorts. Foto: Michael Perlmutter/Familjebostäder
Huset som den nya tekniken testats på är ett flerbostadshus med 12 lägenheter i Svedmyra med tillhörande större tvättstuga, strax söder om Stockholm. Det är byggt 2016 har en solcellsanläggning på 23 kW. Ett batterilager på 16,2 kWh har installerats och kopplats ihop med en energihub.
– Det kanske låter lite med ett batteri på 16,2 kWh men tanken är inte att lagra mer energi än nödvändigt utan att det sker en jämn tankning och hämtning, säger Helena.
Batterilagret får kosta max 6 000 kr per kWh om det ska bli lönsamt.
Energihubbens uppgift är i detta fall att samla in data, analysera och därefter styra om batteriet som ska laddas och avge energi utifrån givna styrparametrar som hubben har försetts med. Den bestämmer när det är lämpligt att köpa el och när det är bättre att använda den egentillverkade elen som lagrats i batteriet. Detta innebär att batterilagret både kan bidra till att öka egenanvändningen av solel samt minska effektuttaget från elnätet. Genom att kapa effekttopparna är det möjligt att sänka sin elnätsavgift.
Under två driftperioder har högupplöst mätdata för batterilagret, byggnadens elanvändning och solcellernas elproduktion analyserats.
I batteriprojektet lyckades man kapa effekttoppar och jämna ut effekten med upp till 10 kW. Solöverskottet halverades.
Positiva siffror som hade kunnat blivit ännu bättre om batteriet hade fungerat som förväntat. Bland annat hade man förluster av energi i batteriet på upp till 20 procent och fick lägga ner tid på att hitta rätt inställningar för att reducera detta.
Justerade inställningar till att klippa toppar över 12kW och ladda
batteriet så fort det är överproduktion. Illustration: WSP
Något som såklart påverkade ekonomin för projektet, menar Helena.
– Hade batteriet fungerar som tänkt, behöver investeringskostnaden för batteriet i vart fall halveras för att vara en lönsam lösning. Vårt batterilager kostade 12 000 kr per kWh och det får kosta max 6 000 kr per kWh om det ska bli lönsamt.
Batterilagret har kapaciteten 16,2 kWh. Foto: Familjebostäder
Den lönsammaste åtgärden var att kapa effekttoppar i uttaget från elnätet om man jämför med att öka solelanvändningen. Det kan avläsas i LCC kalkylen.
– Det innebär att batterilager kan komma att vara intressant även om vi inte har solceller.
Nu när batteriprojektet är avslutat så har Familjebostäder gått in i ett nytt projekt tillsammans med Stockholmshem där man ska titta på hur man kan kapa effekttopparna eller förskjuta effekttoppen från elnätet. Något som kommer ske i tre fastigheter.
– Tanken är att ta fram riktlinjer och styrprinciper som kan föras in överallt. Vi planerar även att ha en dialog med Stockholms elleverantör Ellevio för att se hur deras effektabonnemang kommer att förändras i framtiden. Det kommer att bli fokus på effektfrågan, berättar Helena.
Familjebostäder har stått för projektet med stöd från Energimyndigheten och WSP har gjort utvärderingen.
Det har även gjorts en förstudie på området. Den heter "Metoder och lösningar för att matcha solelproduktion och elanvändning". Här kan du ta del av den.
Man brukar prata om att kapa effekttopparna, vilket innebär att man strävar efter att jämna ut effektuttaget över dygnet.
Effekttoppar i elsystemet inträffar när effektuttaget är som högst, det vill säga när många elektriska apparater används samtidigt. Man brukar prata om att kapa effekttopparna, vilket innebär att man strävar efter att jämna ut effektuttaget över dygnet. Effekttoppar kan vara kostsamma, dels för den balansansvarige som får böta om det blir obalans i elsystemet, dels för elanvändaren som får en högre elräkning. Dessutom innebär den hårda belastningen av elnätet under effekttopparna en risk för störningar och avbrott i elnätet.
Familjebostäder har stått för projektet med stöd från Energimyndigheten och WSP har gjort utvärderingen.
Det har även gjorts en förstudie på området. Den heter "Metoder och lösningar för att matcha solelproduktion och elanvändning". Här kan du ta del av den.
Man brukar prata om att kapa effekttopparna, vilket innebär att man strävar efter att jämna ut effektuttaget över dygnet.
Effekttoppar i elsystemet inträffar när effektuttaget är som högst, det vill säga när många elektriska apparater används samtidigt. Man brukar prata om att kapa effekttopparna, vilket innebär att man strävar efter att jämna ut effektuttaget över dygnet. Effekttoppar kan vara kostsamma, dels för den balansansvarige som får böta om det blir obalans i elsystemet, dels för elanvändaren som får en högre elräkning. Dessutom innebär den hårda belastningen av elnätet under effekttopparna en risk för störningar och avbrott i elnätet.
