Sandviken Energi har använt drönare sedan hösten 2018 i sitt arbete med att besiktiga och felsöka luftledningarna. Tidigare kontrollerades ledningarna från marken, antingen med terränggående fordon eller till fots där terrängen är så pass dålig att man inte kan ta sig fram med fordon.
– Förutom att drönarna kraftigt reducerar felsökningstiderna så innebär det också en stor vinning i arbetsmiljön för oss som jobbar ute vid luftlinjerna. Vi behöver inte åka lika mycket i den ofta besvärliga terrängen vilket reducerar riskerna för olyckor där vi kör fast eller tippar med våra fordon, berättar Patrick Krantz.
– Det finns även en miljömässig vinning eftersom drönaren drivs på el jämfört med våra terrängfordon som drivs av fossila bränslen, säger han.
En nyhet för i år är att den årliga ledningsbesiktningen, som tidigare gjorts med helikopter, ska utföras med drönaren. Något som innebär flera fördelar, menar Patrick.
– Tidigare har helikoptern varit bokad en viss dag, oavsett väder. Nu bestämmer vi själva när vi ska utföra besiktningen och kan därmed välja en dag när vädret är klart. Vi kommer även att komma åt ledningar som vi tidigare inte kunnat besiktiga från helikopter, som exempelvis ledningar över hästhagar samt där träden vuxit över hängkablarna.
Patrick Krantz och Martin Jonsson, drönarpiloter på Sandviken Energi. Foto: Micaela Nordberg
I nuläget har Sandviken Energi två drönare, en på affärsområde värme och en på elnät. Modellen de använder heter DJI Phantom 4 Pro V2.0 där DJI är tillverkaren. Drönaren är utrustad med sensorer som mäter avstånd och höjd och känner av eventuella hinder längs vägen som till exempel grenar. Den har även GPS och en funktion som gör att den hittar tillbaka till startpositionen automatiskt om den tappar kontakt med sändaren. Övervakningen av drönaren sker antingen via VR-glasögon, surfplatta eller mobiltelefon.
Tidigare har helikoptern varit bokad en viss dag, oavsett väder. Nu bestämmer vi själva när vi ska utföra besiktningen och kan därmed välja en dag när vädret är klart.
Under optimala förhållanden har drönaren en flygtid på 30 minuter. Den kan komma upp i en hastighet om 72 kilometer i timmen men under en felsökning/besiktning körs den i cirka 40 kilometer i timmen
Patrick Krantz berättar att när de har bilen till hjälp har man lyckats flyga upp till fem kilometer innan det varit dags att byta batteri. Från marken, när drönarpiloten stått på en och samma plats under flygningen, har räckvidden varit upp till två kilometer, ibland så lite som 300 meter. Mycket beroende på hur terrängen ser ut.
– Vi skulle vilja investera i en drönare som har längre räckvidd än den vi har idag och som vi kan använda när vi står stilla och flyger rakt ut i skogen. Det finns några prototyper som flyger på 4G-nätet och som man styr över mobilnätet som vi tittar på. Vi för även samtal med värmeverket om vi ska utrusta drönaren med en värmekamera för att kunna flyga över fjärrvärmeledningar och hitta läckor.
Via glasögonen ser Martin Jonsson var drönaren befinner sig och hur omgivningen runt den ser ut. Han styr drönaren strax ovanför trädtopparna samtidigt som han samtalar med sin kollega Patrick Krantz. Foto: Micaela Nordberg
Ser man något avvikande fotograferas det för att senare analyseras och eventuellt åtgärdas. Foto: Micaela Nordberg
Att drönaren har rätt IP-klass, det vill säga enhetens förmåga att motstå intrång av vatten, är också viktigt.
– För att kunna ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen var vi tvungna att redan ha en drönare och eftersom vi inte visste om tillståndet skulle bli beviljat valde vi att investera i en enklare modell som inte var IP-klassad. Vi visste ju inte heller om drönaren i sig var något för vår verksamhet.
Att införa drönare i verksamheten har varit otroligt lyckosamt samtidigt som det bitvis har varit rätt tufft, berättar Patrick. Detta eftersom drönarreglerna hela tiden ändras och Transportstyrelsen inte riktigt hänger med.
– Den 20 september 2018 skickade vi in vår första ansökan som efter många svängar blev till ett tillstånd elva månader senare, i augusti 2019. Så själva tillståndsprocessen har varit rätt krävande.
– Sen har vi restriktioner på att vi får flyga maximalt fem meter över trädtopparna och där skulle vi vilja öka avståndet med i alla fall fem meter - detta för att slippa kontakten med mottagaren när vi förflyttar bilen. Det funkar när ledningen går parallellt med vägen men ibland svänger antingen vägen eller ledningen och då händer det ofta att drönaren tappar kontakten med mottagaren.
Hur ser ert mål ut för i år?
– Att alla montörer som ska flyga drönare hos oss ska utbildas och certifieras enligt de nya drönarreglerna som träder i kraft 1 juli 2020. Idag är vi två som flyger men tanken är att alla montörer som vill ska utbildas. Ett annat mål är att göra den årliga ledningsbesiktningen med drönare.
Ni samarbetar med två andra elnätsbolag i landet som också har tillstånd att flyga drönare utom synhåll för att besiktiga sitt elnät; Sala Heby Energi och Jönköping Energi. Hur ser ert fortsatta arbete ut?
– Vi kommer fortsätta att träffas för att dela med oss av våra erfarenheter och lyfta frågor vi har. Senast nu i januari var vi ner till Sala-Heby för att kolla på och utvärdera en ny modell av drönare. Det är ett otroligt värdefullt samarbete som ger oss alla mycket.
Reportaget i sin helhet går att läsa i Byggkoll nr 01/2020.
