Det talas mycket om flockimmunitet just nu. Oavsett när eller om detta tillstånd uppnås i befolkningen står det klart att få branscher kommer att klara sig helskinnade genom pågående pandemi. Men det finns undantag.
I tider av kraftiga konjunkturnedgångar har anläggningsbranschen historiskt visat stark motståndskraft när andra delar av samhällsbyggnadssektorn vikt ner. Med tanke på detta kunde AMA Anläggning 20 knappast komma mycket lägligare.
I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts poddcast Snåret vänder vi blicken mot den nya utgåvan och konstaterar att det hänt en hel del sedan sist.
AMA Anläggning 20 innehåller ovanligt många kodändringar.
Till exempel har det gjorts ungefär 700 justeringar i BSAB-tabellen, det vill säga bland de koder som klassificerar olika begrepp i byggsektorn så att vi ska veta att vi pratar om samma saker. Därutöver berörs allt från räckesavslutningar till markbeläggningar och släntbeklädnader.
För den som inte är insatt i AMA-systemet handlar det om ett referensverk som utgör grund för upprättande av handlingar, utförande och reglering av arbeten inom teknikområdena anläggning, husbyggnation, el samt vvs och kyla. Vart tredje år revideras innehållet.
När det kommer en ny utgåva påverkar det i stort sett hela branschen, eller åtminstone respektive teknikområde som bygger eller upprättar handlingar baserade på AMA. Så har det varit ganska länge nu. I år fyller referensverket 70 år och allt sedan den första utgåvan vilar systemet på kunskap och erfarenhet från den samlade svenska byggsektorn.
Grunderna för AMA är inte raketforskning. Att ha koll på hur systemet är uppbyggt och veta hur koder och rubriker fungerar kan däremot skapa goda förutsättningar för tydlighet och hållbara avtal.
För den som vill veta mer om AMA Anläggning 20 rekommenderas senaste avsnittet av Snåret. Medverkande är Thomas Lindqvist, projektledare för den nya utgåvan, och Mats Werner som är sakkunnig ordförande för den aktuella referensgruppen.
Vad det gäller det där med flockimmunitet eller vaccin mot coronavirus finns det varken för befolkningen eller ekonomin. Än så länge. Kanske kan offentliga investeringar i infrastrukturprojekt erbjuda en bro över mörka vatten och hålla samhällsmaskineriet snurrande tills vi tagit oss över.
