I takt med att byggandet under 1900-talet blev alltmer professionaliserat och industrialiserat ökade behovet av en gemensam nomenklatur och klassifikation i samband med beställningar, överenskommelser om utförande och upprättande av avtal. AMA (Allmän Material och Arbetsbeskrivning) kom till under rekordåren då det byggdes intensivt i Sverige.

– Byggsektorns aktörer ville standardisera och kvalitetssäkra byggandet. I AMA enades man kring en struktur för material- och tekniklösningar, berättar Jan-Olof Edgar, chef för AMA-redaktionen på Svensk Byggtjänst.

Utredningsarbetet började

Första fredshösten, 1945, på initiativ av Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR), började man utredningsarbetet för det som sedan skulle bli Bygg AMA 1950, med utgivning våren 1950.

Arbetet bedrevs med statsanslag inom Samarbetskommittén för Byggnadsfrågor (SfB-kommittén). Parallellt skedde framtagandet av Rör AMA, men med Svenska Värme- och Sanitetstekniska Föreningen som huvudman.

Jan-Olof Edgar. Foto: Svensk Byggtjänst

– Det skedde inledningsvis genom insamling av ett antal allmänna material- och byggnadsbeskrivningar. Likartade texter ur det digra källmaterialet kunde ges allmängiltiga formuleringar med hjälp av den imponerande samlingen av dåtidens främsta experter, säger Jan-Olof Edgar.

Nytt klassifikationssystem

SfB-systemet, som det nya klassifikationssystemet kom att benämnas, presenterades 1948. Standarden ISO 12006-2 är inspirerat av SfB och majoriteten av världens klassifikationssystem för byggd miljö är baserade på denna standard, till exempel OmniClass (USA) och UniClass (Storbritannien).

– Sverige var en föregångare inom området och systemet blev uppmärksammat även internationellt och används än idag i ett flertal länder, också utanför Europa, förklarar Jan-Olof Edgar.

Enkelt och rationellt

En branschstandard för byggbeskrivningar etablerades. Arbetet blev enklare och rationellare för beskrivaren. Texterna kunde sägas representera god praxis och vara allmänt accepterade och AMA blev det referensverk det fortfarande är i dag.

Samtliga generationer AMA fram till och med 1994.

Bygg AMA 1965 och VA AMA 1966 samt de andra AMA som gavs ut under 60-talet kom att bli de sista som strukturerades efter SfB-systemet.

– Utvecklingen inom installationsbranscherna medförde att representanter menade att man måste ge mer plats till installationer. De beslöt därför att bilda ett gemensamt bolag med verksamhet inriktad mot samordning, kommunikation och information inom byggandet, förklarar Jan-Olof Edgar.

År 1970 bildades Byggandets Samordning AB, BSAB, med bland annat intressenterna för de tidigare AMA-utgåvornas huvudmän som ägare.

Svensk Byggtjänst tar över ansvaret

År 1972 kom den första AMA-generationen som var redigerad efter BSAB-systemet, som det nya klassifikationssystemet fick heta. Genom bildandet av BSAB fanns nu två branschägda informationsföretag, BSAB och Svensk Byggtjänst. De flesta ägarna till BSAB var också aktieägare i Svensk Byggtjänst.

Man lät sedan BSAB gå upp i Svensk Byggtjänst. Den 1 juli 1976 tog Svensk Byggtjänst formellt över ansvaret för AMA och BSAB-systemet.

AMA för anläggning

En viktig milstolpe var utgivningen av den första AMA för anläggningssektorn, Anläggnings AMA 98. År 1992 beslöt Vägverket tillsammans med Banverket, Fortifikationsförvaltningen och Luftfartsverket samt SBUF att medverka i utvecklingen av ett nytt branschgemensamt klassifikationssystem inom anläggningsområdet. Det nya systemet skulle inordnas i BSAB 96.

– År 2006 bestämde man att de olika tekniska fackområdesindelade AMA:orna skulle ges ut enligt ett rullande schema vart tredje år. Det gör vi fortfarande, säger Jan-Olof Edgar.