Demonstrationsanläggningen kommer att byggas i Härnösand. Totalt kommer investeringen att uppgå till ungefär 16 miljoner kronor och när anläggningen står klar 2021 kommer 3 000 kvadratmeter solfångare producera en miljon kilowattimmar solvärme per år.
Energimyndigheten har beviljat 8 miljoner kronor till projektet, hur känns det?
– Det ger en signal att man vill satsa på den här typen av teknik. Att de tycker att fjärrvärmesystemet ska gå på sol, att det är en attraktiv utveckling.
– Installationen är även viktig för Absolicon eftersom vi får en anläggning i ett fjärrvärmenät i Sverige som vi kan visa upp. Det är även ett forskningsprojekt för att integrera solvärmen i fjärrvärmenät då man inte gjort det tidigare med de här temperaturerna (160 grader) som våra koncentrerande solfångare kommer upp i.
Vad är egentligen en koncentrerande solfångare?
– Tänk dig att du sätter ihop händerna så att de blir som en skål, så är våra solfångare. Med hjälp av en silverspegel reflekteras ljuset på en rundad yta in i en smal linje i mitten. Där blir det varmt som under ett brännglas. Det är själva uppfinningen. Att kunna rikta solens strålar så precis mot ett rör som då blir 160 grader varmt och vi kan producera både värme och ånga.
Jag byggde min första solfångare när jag var 12 år
– Solfångarna styrs aktivt och följer solen under dagen. Hela tiden matas energin direkt iväg till fjärrvärmenätet. Om det av någon anledning inte går att mata iväg energin slås energiproduktionen av genom att solfångarna vrids bort från solen. Det finns därför inget problem med överhettning och risk för kokning som traditionella solfångare ibland har.
– I jämförelse med traditionella solfångare kan våra kondenserande solfångare producera högre temperaturer och få ut mer energi. Verkningsgraden har mätts upp till 76 procent. På en kvadratmeter får man varje år ungefär 400 kilowattimmar värme.
Vilken är er affärsidé?
– Vi säljer egentligen inte solfångare utan robotiserade produktionslinor. Vår idé är att ändra världens energiförsörjning från fossila bränslen till solvärme.
Fler och fler börjar förstå att det inte går att lösa klimatutmaningen om man inte använder den här typen av små paraboliska solfångare för industrierna
– Det kräver sådana enorma volymer med solfångare så det finns ingen möjlighet att göra det från Härnösand. Vi måste därför få upp hundratals produktionslinor runt om i världen. Det finns inget annat sätt att göra det på.
Hur länge har du intresserat dig för solvärme?
– Länge. Jag byggde min första koncentrerande solfångare när jag var 12 år och gick på mellanstadiet här i Härnösand. Det är verkligen att förverkliga en barndomsdröm att ha de här robotarna som massproducerar solfångare.
Är intresset för solvärme på väg tillbaka?
– Om man tittar ut i världen så börjar fler och fler förstå att det inte går att lösa klimatutmaningen om man inte använder den här typen av små paraboliska solfångare för industrierna som kräver värme för sina processer.
– Vi jobbar exempelvis med en jeans-fabrik i Indien som eldar 100 000 ton kol varje år. Nu har H&M sagt att de ska göra kläder med noll i koldioxidutsläpp. I Sverige hade man löst det med att elda upp skogen men det finns inga stora skogar i Indien, däremot har de obegränsat med solenergi.
