Branschorganisationen Fastighetsägarna har fått ta emot frågor om hur varmt det egentligen får vara i en lägenhet vid en värmebölja och vilket ansvar hyresvärden eller bostadsrättsföreningen har.
Under en normal sommar gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd som säger att temperaturen under sommaren inomhus inte bör överstiga 26 grader. Vid tillfälliga toppar får man acceptera temperaturer upp till 28 grader, men bara under en kortare tidsperiod.
Fastighetsägarnas förvaltningsexpert Mikael Johansson skriver att vid extremväder som exempelvis värmeböljor är Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturer inte tillämpliga på samma sätt.
Då kan man inte kräva av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen att de exempelvis installerar klimatanläggningar för att sänka inomhustemperaturen i en äldre byggnad. I stället får man som boende försöka stänga ute värmen så gott det går genom att dra ner persienner och dra för gardiner och genom att vädra på kvällen och natten när det är svalare ute.
Vilket ansvar har då fastighetsägaren eller hyresvärden för att hålla temperaturen på en lagom nivå? Som hyresvärd kan det handla om att se över om det behövs någon form av solavskärmning, exempelvis markiser eller persienner för att stänga ute värmen, tipsar Fastighetsägarna. Vid höga temperaturer kan också ventilationssystemet behöva justeras så att luften rör sig snabbare och därmed svalkar bättre.
Det är också viktigt vid en värmebölja att ta särskild hänsyn till särskilt känsliga grupper som äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning, som drabbas extra hårt av höga temperaturer.
Sveriges Bostadsrättscentrum SBC sammanställde tre tips till bostadsrättsföreningar som ska förbereda sig för att minska olägenheterna av en rejäl värmebölja:
Arbetsmiljöverket skriver att arbetsförmågan påverkas vid höga temperaturer. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbetstakten för att minska kroppens värmeproduktion. Uppmärksamhet och omdöme försämras och olycksfallsrisken ökar. Humöret påverkas även av värmebelastningen på samma sätt som av annan stress.
Arbetsmiljöverket skriver att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för att se till att klimatet i arbetslokaler följer reglerna. Men även fastighetsägare och byggherrar och projektörer har ett ansvar. Som arbetsgivare är man skyldig att se till att klimatet i arbetslokaler följer föreskrifterna. Att kontrollera och åtgärda klimatet hör till det löpande skyddsarbetet på arbetsplatsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
För den som inte äger lokalerna utan hyr dem har man ändå samma ansvar för arbetsmiljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyresvärden. Om uppvärmningen ingår i hyresvärdens åtagande kan man normalt begära att temperaturen följer gällande regler.
