Några mil söder om Göteborg ligger Onsala rymdobservatorium, en del av Chalmers tekniska högskola. Här ska en byggnad bli ombyggd och den befintliga fastigheten byggas ut. Beställaren Chalmersfastigheter har höga hållbarhetsmål i projektet, framförallt när det gäller att minimera klimatpåverkan och tanken är att så mycket som möjligt av materialet som ska användas är återbrukat eller kan återbrukas.
Planen är att byggandet ska börja nu i sommar. Pernilla Löfås, hållbarhetsstrateg på NCC, är involverad i projektet och konstaterar att precis som med många andra projekt som vill ha en hög grad av återbruk så finns det utmaningar att övervinna.
– Man vet inte riktigt hur vi ska kunna jobba effektivt med återbruk men vi ser att intresset hos våra beställare ökar och även inom byggbranschen börjar fler fundera mer på hur man effektivare kan återanvända byggdelar och byggmaterial, säger hon.
Pernilla Löfås berättar att de från NCC:s håll i flera års tid arbetat hårt med att öka återbruket. Från början handlade det främst om att överblivet material skulle användas i andra projekt. På företagets intranät efterlystes material som projekt ville bli av med och material som de själva ville ha.
– Då startade vi en digital plattform som kunde nyttjas mellan projekten för att dela, efterlysa eller utannonsera att man hade överblivet material.
Visst material är lättare att återbruka än annat. Delar från interiör och inredning är oftast sådant som enkelt kan användas igen och Pernilla Löfås menar att branschen har kommit långt med återbruk av dessa delar. I de webbplattformar som säljer återbrukat material är det tämligen enkelt att kunna hitta sådant som dörrar, glasväggar och spiraltrappor.
7 000 kvadratmeter yta lokalanpassas när Volvo flyttar in. Foto: Wihlborgs
Andreas Ivarsson, projekt- och utvecklingschef på fastighetsbolaget Wihlborgs, är av samma åsikt. Företaget är ett av de största fastighetsbolagen i Öresundsregionen med cirka 2,2 miljoner kvadratmeter uthyrbar yta i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Till sommaren ska företaget Volvo Cars flytta in i omgjorda lokaler i forskningsbyn Ideon i Lund, där de har verksamheten i en annan fastighet idag.
Andreas Ivarsson.
Foto: Wihlborgs
Här har 8 000 kvadratmeter yta renoverats men efter önskemål från Volvo har det inte blivit så omfattande som det var tänkt från början. I toaletter och pentryn har därför bara det material som varit uttjänt bytts ut och istället för att byta ut hela undertaket återanvänds till exempel de plattor vid arbetsplatserna som fortfarande är fullt funktionella medan plattorna i de allmänna utrymmena byts ut till nya.
– Vi behåller även invändiga glas- och dörrpartier. Vi har inventerat dem och tagit fram en logistikplan för hur de ska flyttas och anpassas efter den nya planlösningen, säger Andreas Ivarsson.
För att befintliga system i ventilationen ska kunna användas har också Volvo valt att anpassa inplaceringen istället för att genomföra en stor ombyggnad av ventilationen.
NCC är involverade i renoveringen av lägenheter i ett miljonprogram i Botkyrka kommun. Fokus är att hyrorna inte ska öka i för stor utsträckning trots renoveringen och att göra arbetet så klimatsmart som möjligt. Cirkularitet är i fokus, vilket också har visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt. Exempelvis valde man att tvätta byggdelarna vid entréerna istället för att byta ut dem, köken behölls men renoverades och fönster byttes ut men ramarna de satt i behölls.
Återbruk är alltid fördelaktigt ur klimatsynpunkt, påpekar Pernilla Löfås.
– Klimatmässigt är det alltid en vinst. Jag har inte sett något exempel där man inte ser att det är klimatmässigt klokt att återbruka. Däremot är det inte alltid att man kan se att det är fördelaktigt ekonomiskt om du tittar på helheten. Det på grund av hur processerna ser ut idag, säger hon.
Men nästa steg, ett mer komplicerat sådant, är att börja återanvända större byggdelar. Här finns det också fler hinder att övervinna och frågeställningar att besvara, menar Pernilla Löfås.
– Vad gäller större byggnadselement till exempel så har vi inte kommit lika långt och där finns det frågeställningar som ska redas ut om ansvarsfrågan, demonterbarhet, kvalitetssäkring, hur man ska montera det och så vidare. När man jobbar med större byggdelar så är information om teknisk prestanda viktigt och idag är det lite detektivarbete att säkra upp den.
Det är något som vi behöver ta ansvar för nu när vi bygger in material, att vi ser till att vi har framtidssäkrat information som möjliggör återbruk i framtiden.
När man arbetar med större byggdelar är det också viktigt att ha med arkitekten tidigt i planeringen, anser Pernilla Löfås. Att det redan från början av ett projekt är tydligt för alla vilket fokus det kommer att ha. Samma sak blir det då med projekteringen, att det istället ska projekteras utifrån vad som finns tillgängligt för produktion, vad för material som är lättare samt vad som är svårare att hitta.
– Då är det bra att luta sig mot dimensioner som man vet används och är relativt vanligt förekommande än att använda sig av dimensioner som gör det svårare att hitta produkter.
Andreas Ivarsson på Wihlborgs menar också att det finns mycket att vinna på att var tydlig från början av ett projekt, i projekteringsstadiet, med vad som ska återbrukas och hur.
– När vi arbetade med inplaneringen av ombyggnaden till Volvo delade vi upp huset i zoner så att vi skulle kunna planera utifrån hur ytorna på bästa sätt kunde disponeras. En god planering sparar på byggtid och miljö.
Kan återbruket av material öka? Ja, menar Pernilla Löfås. Till exempel öppnar digitaliseringen av byggbranschen bland annat för möjligheten att längre fram återbruka större byggdelar, säger hon.
– Det är något som vi behöver ta ansvar för nu när vi bygger in material, att vi ser till att vi har framtidssäkrat information som möjliggör återbruk i framtiden. För det är en utmaning idag.
Hon fortsätter med att berätta att det också handlar om inställningen till frågan. I byggbranschen ska det gå fort och återbruk gör att det generellt kan ta längre tid i planeringskeendet. Men att det är något som det sedan går att spara in på andra delar i ett senare skeende, anser hon.
Den här artikeln har tidigare gått i Byggkoll nr 02/2020.
