Hittills har pandemin framför allt drabbat hotell-, restaurang- och besöksnäringarna. Även detaljhandeln har tagit mycket stryk.
– De fastighetsägare som har denna typ av verksamhet i sina lokaler, har gått in och försökt stötta de som drabbats med hyresrabatter. Nu är även ett statligt finansierat omställningsstöd på gång till drabbade företag, säger Tomas Ernhagen chefsekonom vid Fastighetsägarna, som tidigare arbetat på Riksbanken.
Jag är mer orolig för att pandemin ska leda till att många tjänsteföretag får allvarliga problem med omfattande konkurser som följd.
Hur det slutligen påverkar fastighetsbranschen och ekonomin i stort handlar om hur långvarig coronakrisen blir, vad som händer i vår omvärld och hur politikerna och myndigheterna väljer att stötta de företag och hushåll som drabbas, menar han.
Riksbankens rapport ”Finansiell stabilitet 2020:1” publiceras två gånger om året. I den senaste rapporten görs en samlad bedömning av de risker och hot som finns mot ekonomin.
Riksbanken bedömer att det svenska finansiella systemet i nuläget fungerar tillfredsställande. Men om corona-krisen blir utdragen ökar riskerna. Fastighetsbolagen har lån på motsvarande 30 procent av BNP vilket gör att de bedöms vara det stora orosmolnet. Om fler drabbas av betalningssvårigheter eller går i konkurs medför det att bankernas kreditförluster ökar.
Vissa menar att vi kommer att behöva mindre kontorsyta efter pandemin. Andra menar tvärtom att vi kommer att behöva större kontor för vi kommer inte att vilja sitta så nära varandra.
Ett stort problem för fastighetsföretagen i dag är att många hyresgäster har svårt att betala hyrorna på grund av att deras intäkter har fallit kraftigt. Med försämrade ekonomiska förhållanden och om finansieringskostnaderna stiger, ökar risken för att priserna på kommersiella fastigheter ska falla, skriver Riksbanken i rapporten.
–Vissa delar av vår ekonomi har hittills drabbats extremt kraftigt, men det har inte påverkat fastighetsbranschen i stort ännu. Om krisen skulle spridas till större delar av näringslivet och om staten då inte stöttar upp drabbade företag i tillräcklig utsträckning, är risken stor för en mer omfattande våg av konkurser. Då lär krisen sakta men säkert äta sig in i fastighetsbranschen.
Hur ser man på detta i de fastighetsbolag som ni på Fastighetsägarna har kontakt med?
Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna.
– Vi pratar med de varje dag. Det är klart att de är väldigt observanta nu, många har en direkt och löpande kontakt med sina hyresgäster för att stämma av. Jag tror alla är extra på tå i den här krisen.
Alla försöker skapa sig så mycket information de kan, både om sina kunder och inte minst om sina kunders kunder, menar Tomas Ernhagen.
– Man fokuserar mycket på hur lång tid detta kommer att hålla i sig, vilken typ av stöd som riksdag, regering och Riksbank går in med. Sen finns det många som spekulerar vitt och brett om hur pandemin kommer att påverka ekonomin långsiktigt, men det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser i dagsläget.
Två tänkbara scenarier tecknas i Riksbankens rapport utifrån coronakrisens effekter. I det sämre krymper BNP i år med närmare 10 procent för att nästa år växa med knappt 2 procent och risken är då att bankerna inte klarar av att förse ekonomin med krediter, skriver Dagens Industri.
– Det man kan se när man stresstestar bankerna så här är att de klarar en sådan smäll, även i det värsta sceneriet, säger Tomas Ernhagen. Men självfallet kan det finnas en risk att enskilda banker kommer att minska sin kreditgivning i en stressad situation och då kan det finnas behov för Riksbanken att gå in med stödåtgärder för att hålla igång kreditgivningen i samhället.
När det gäller riskerna för det finansiella systemet är det kontorsmarknaden som potentiellt utgör det största hotet, menar Tomas Ernhagen.
– Men här har vi ännu inte sett något som direkt oroar. Men det är mycket viktigt att man från regeringen och Riksbankens sida är på tårna här för att se till att inte livskraftiga företag drabbas i onödan. Utan att vi kan hålla dem under armarna genom en sådan här tuff period, säger Tomas Ernhagen.
Olika idéer finns om hur kontoren efter pandemin kommer att se ut. Vissa menar att vi kommer att behöva mindre kontorsyta när fler arbetar hemifrån och att det kommer att sätta press på kontorshyrorna. Andra menar tvärtom att vi kommer att behöva större kontor för att vi inte kommer att vilja sitta så nära varandra.
– Väldigt många företag utgår redan i dag från att samtliga anställda inte är på kontoret samtidigt och har därför minskat sina ytor. Det är en process som har pågått länge.
Tomas Ernhagen är mer orolig för att pandemin ska leda till att många tjänsteföretag får allvarliga problem med omfattande konkurser som följd.
– Då kan det bli allvarliga problem för de som äger kontorsfastigheter. Det är bara att hoppas att vi inte hamnar där och att regering och myndigheter är redo om vi skulle hamna där.
Det finns täta länkar mellan olika företag och branscher, beskriver Riksbanken i rapporten, vilket bidrar till att problem i en bransch snabbt kan spridas till andra närliggande branscher.
Fastighetsföretag står för drygt 40 procent av upplåningen hos banker. Problem i fastighetsbranschen riskerar därför att få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten.
Fastighetsföretag står för drygt 40 procent av upplåningen hos banker. Problem i fastighetsbranschen riskerar därför att få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten.
