Idag står byggbranschen för ungefär en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige.
– Ett problem när lokaler anpassas är att en stor del fungerande komponenter slängs. Det kan till exempel vara glaspartier, möbler och armatur, berättar Moa Fasih. Som masterstudent på Kungliga Tekniska högskolan vid Institutionen för fastigheter och byggande har hon tillsammans med Mikaela Butrs genomfört sitt examensarbete om avfallsminimering vid lokalanpassningar.
– Syftet med vår studie var att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som också stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, fortsätter Moa Fasih.
Det var en kvalitativ studie och intervjuer genomfördes med fastighetsägare, hyresgäster och experter inom området.
Moa Fasih.
– Resultatet visar att det idag finns en hel del ekonomiska och sociala barriärer som vi behöver tackla för att driva återbruksarbetet framåt. Till exempel har många hyresgäster ett negativt mindset och de argumenterade ofta för en lägre hyra.
Hon framhåller också att fastighetsbolagen lyfte en del praktiska svårigheter i intervjuerna, till exempel om var man ska lagra alla varor ifall man återbrukar och fungerande logistik. Många betonade även att det behövs mer samarbete mellan berörda aktörer.
– Det är viktigt att alla som är involverade i ett projekt förstår varför man återbrukar så att det finns ett gemensamt intresse och ansvar. Återbruk har många fördelar. Det är kanske det mest effektiva sättet att minimera avfall och minska klimatbelastningen.
Hon tycker också att det är viktigt att man förstår att det inte handlar om sämre produkter. De är fortfarande funktionella och estetiskt tilltalande.
– En del aktörer tyckte att det blev svårare och mer kostsamt med återbruk. Men, samtidigt visade resultatet att det finns flera lösningar och potential. Man behöver bland annat utföra tidiga inventeringar och sätta upp gemensamma mål. Det behövs också mer utbildning och kunskap och incitament till andra aktörer.
Dessutom behövs det incitament i form av nyckeltal så att man kan mäta återbruk.
Återbruk är ett billigare alternativ om man planerar ordentligt från början
– Vår studie och också andra studier från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att man sparar på inköpskostnader och avfallskostnader med återbruk. Det är ett billigare alternativ om man planerar ordentligt från början. En anledning till att många anser att det är dyrare med återbruk är för att det kräver mer tid i och med att många aktörer inte är vana att arbeta med återbruk, säger Moa Fasih.
En del aktörer lyfte fram svårigheter med att till exempel få fram större partier med enhetliga återbrukade komponenter till ett kontor. Moa Fasih menar att här kan det underlätta med mer flexibilitet.
– Arkitekter borde tillåta mer varierad inredning av kontorslokalen. Om utbudet är lågt av en viss vara, till exempel dörrar kan man låta saker se lite olika ut på kontoret. Det kan bli en mer kreativ design.
Moa Fasih menar att det först och främst är viktigt att dela med sig av kunskap och utbildning. I början kan fastighetsägare till exempel hålla workshops med olika aktörer. Man kan diskutera med entreprenörer om hantering av avfallsfrågor och möjligheter till demontering. Sen är det också viktigt att bolaget har en tydlig definition av vad återbruk innebär för dem och att man sätter tydliga mål också, till exempel för hur mycket man vill återbruka.
– Man kan sätta en procentsats, till exempel att i den här lokalen ska 20 procent vara återbrukat. Man kan också börja på en mindre fastighet och se hur det går.
Hon återkommer också till betydelsen av att fastighetsägare utför en tidig återbruksinventering av den befintliga lokalen. Det ska helst göras månader innan den nya hyresgästen flyttar in.
Framöver menar Moa Fasih att det finns stora möjligheter för ökat återbruk. Även om fastighetsbolag har störst ansvar betyder det inte att de ensamma ska sköta allting.
För att hela processen ska bli effektiv skulle det behövas mer riktlinjer och incitament också från staten och kommuner. De skulle till exempel kunna bidra med att ge bidrag till fler företagsidéer och/eller till utvecklandet av digitala appar som främjar återbruk. Kommunerna skulle också kunna bidra med att hålla i större lager som flera fastighetsägare skulle kunna hyra för att lagra sina återbrukade komponenter.
– Det borde också finnas ett bonussystem som ekonomiskt gynnar dem som använder mer återbrukat material, säger Moa Fasih.
