DEBATT: Energieffektivisering är ett uttryck som används väldigt ofta i energisammanhang. Tyvärr är inte en minskad energianvändning linjärt med kostnadsbesparingen.
Med mer förnybar elproduktion och ökad mängd elbilar skapas svårigheter att balansera tillgång och efterfrågan. Detta gör att det blir trångt i elnäten vilket kräver nya innovativa lösningar och ett mer flexibelt elsystem.
Jorunn Cardell och Elin Öhman har studerat vid Lunds Tekniska Högskola och har en master i Energisystem Foto: Micaela Nordberg
Detta kan både effekttariffer och batterilager bidra med, vilket presenteras i examensarbetet "Möjligheter för batterilagring i ett snabbt föränderligt energisystem" av Jorunn Cardell och Elin Öhman.
– Sverige har ett av Europas äldsta elnät och det här är ett ämne som berör många, berättade Elin Öhman under ett lunchseminarium hos Energi- och Miljötekniska Föreningen i Stockholm.
Ett par mindre elnätsbolag tillämpar idag effekttariffer för hushållskunder och de beräknas introduceras hos fler nätföretag inom de kommande åren. Med effekttariffer kan man influera kunder att använda el på tider när näten är mindre belastade, såsom under kvällar och nätter.
En mer dynamisk tariff kan därmed ge kunden en ökad möjlighet att kunna påverka sina egna elnätskostnader.
Examensarbetet visar att i det normalhushåll man studerat ökade den totala elkostnaden efter införandet av effekttariffer. Detta styrker att tarifferna kan bli dyra för husägare som inte aktivt styr hur de använder effekt.
Lagstiftningen har inte riktigt hängt med och här behöver det ske förändringar.
Men det går att minska den totala elkostnaden med hjälp av batterilager i kombination med solceller. Det finns dock faktorer som sätter käppar i hjulet för batterier, såsom höga batteripriser och kunskapsbrister kring teknologin.
– Lagstiftningen har inte riktigt hängt med och här behöver det ske förändringar. För tillfället ligger det ett lagförslag om förändringar av det nuvarande energilagringsstödet samt en tydligare beskrivning av batterilager i Ellagen, säger Jorunn Cardell.
Idag täcker stödet 60 procent av investeringskostnaden, upp till 50 000 kronor. Maxbeloppet för stödet föreslås att höjas till 150 000 kronor.
– Det skulle kunna möjliggöra för fler att söka, såsom företag, kommuner och bostadsrättsföreningar, säger Jorunn Cardell.
I fallstudien får man ta del av ekonomiska kostnader för det avsedda hushållet, beräknat med nätavgifter för nätoperatörerna SEOM (Sollentuna Energi och Miljö) och Vattenfall Eldistribution. Detta följs av vilka ekonomiska besparingar som är möjliga tack vare det kombinerade solcells- och batterisystemet.
Kalkylen visar att stora besparingar kan göras på nätavgiften samt att man sparar pengar på att slippa köpa el då hushållet kan använda mycket av sin egenproducerade el. På detta sätt kan hushållet spara mer än 10 000 kr årligen enligt beräkningarna. Dessa besparingar förväntas öka i framtiden då bland annat elnätskostnaderna prognostiseras att tillta framöver, mycket på grund av att det krävs stora investeringar i det svenska elnätet inom de kommande åren.
Diskonterade återbetalningsperioder, det vill säga ett sätt att bedöma lönsamhet hos systemet har beräknats för år 2018 och 2030. För 2018 är återbetalningstiderna för solcells- och batterisystemet höga och endast lönsamma i ett av fallen, medan dessa minskat betydligt till 2030 vilket medför lönsamhet både då SEOM och Vattenfall Eldistributions tariffer appliceras.
Detta beror främst på uppskattade minskade framtida batteri- och solcellspriser, samt antagna ökade nätavgifter och ökad energiskatt på el.
Batterier i hem kan inte bara användas för att minska effektkostnader utan även för att skapa flexibilitet i elnätet, något som behövs för att kunna balansera de ökade belastningarna på elnätet på grund av mer variabel elproduktion och fler elbilar.
Aggregatorer ses som en väsentlig del av lösningen för ökad flexibilitet i elnätet.
Flexibiliteten kan användas på större skala genom att tillåta laststyrning av batterier med hjälp av aggregatorer, som köper in outnyttjad effekt från kunder och säljer den vidare.
– En aggregator är en aktör som kan vara med och hjälpa till att aggregera eller samla ihop till exempel kapacitet från batterier så att det blir mer storskaligt, säger Jorunn Cardell.
Det kan också vara ett företag som styr värmepumpar i hem för att kunna aggregera värmelagring och energi på det hållet.
– Det finns många användningsområden men är i dagsläget ett outvecklat koncept i Sverige. Aggregatorer ses som en väsentlig del av lösningen för ökad flexibilitet i elnätet enligt många olika tillfrågade och berörda aktörer, säger Jorunn Cardell.
Examensarbetet slår fast att batterier i svenska hem kan vara en viktig del i att öka flexibiliteten i elnätet. Genom att underlätta för aggregatorer på marknaden kan därmed även mindre batterilager hemma hos hushållskunder vara med och göra skillnad.
Elnätsavgiften består vanligtvis av en fast avgift och en överföringsavgift på el. Vissa elnätsbolag tar även ut en effektavgift, det vill säga det som kunder betalar för nyttjande av effekt. Det betyder att man betalar mer om många elektriska apparater används samtidigt. Det högsta uppmätta värdet varje månad, ofta kallad effekttoppen, bestämmer effektkostnaden.
Med ett batteri i hemmet kan man sänka sin effektavgift genom att kapa effekttopparna och öka användningen av egenproducerad solel. Batteriet kan även fungera som en backup vid elavbrott. I dagsläget anser dock många fortfarande att batterilager är alltför dyra för att motivera en investering.
