Förra året slog myndigheternas insatser mot brott i arbetslivet rekord. Närmare 2 000 företag inom byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen kontrollerades.

Listan över regelöverträdelser som myndigheterna stött på är lång och nedslående. Några av dessa är illegal arbetskraft, omänskliga arbetstider, människohandel, undermåliga boendeförhållanden, riskfyllda arbetsmiljöer, farliga och oskyddade arbetsmaskiner, bristande säkerhetsutrustning och bidragsbrott.

10 miljoner i sanktionsavgifter

Nyligen publicerades ”Lägesrapport 2019 för det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk, regelöverträdelser och annan brottslighet i arbetslivet”. I rapporten kan man läsa att över 10 miljoner kronor i sanktionsavgifter har utfärdats efter de omfattande kontrollerna. Drygt en av tio kontrollerade företag har tvingats stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som myndigheterna nu hittat.

– Arbetet mot brott i arbetslivet och välfärden är oerhört viktigt. Våra kontroller visar hur brott mot exempelvis skatt- och bidragsregler är nära kopplat till regelöverträdelser i arbetsmiljön, till utnyttjande av människor, säger Arne Alfredsson tf. chef för avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket, i ett uttalande från myndigheten.

Arne Alfredsson. Foto: Arbetsmiljöverket

Intensifierat arbete mot oseriösa arbetsgivare

Sedan ett par år tillbaka genomför Arbetsmiljöverket tillsammans med andra myndigheter, som Skatteverket och polisen, oannonserade kontroller mot företag som medvetet och ibland systematiskt bryter mot olika regelverk.

2017 var antalet kontroller 161, 2018 steg siffran till 1 130 och i fjol genomfördes närmare 2 000 kontroller.

Insatser mot byggarbetsplatser

Under en veckas i höstas gjordes en riktad kontrollinsats mot byggarbetsplatser. 75 byggarbetsplatser, såväl nybyggnationer som renoveringsobjekt och drygt 100 företag blev kontrollerade. Kontrollerna av byggföretagen genomfördes över hela landet och resultatet visar att 40 procent av byggföretagen kommer att få krav på sig att åtgärda arbetsmiljöbristerna.

Några exempel på dessa är:

• En fjärdedel av byggföretagen fick omedelbart förbud på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister.
• Nästan 4 av 10 av byggföretagen riskerar att få betala sanktionsavgifter.
• Ungefär hälften av byggföretagen riskerar att få kontrollavgifter för bland annat brister i personalliggare.

Inspektionerna visade även att många av byggföretagen har underentreprenörer i flera led som bidrar till att ansvaret på byggarbetsplatsen faller mellan stolarna.

Fallskyddsutrustning saknas

Några vanliga brister på byggarbetsplatserna som upptäcktes var att fallskyddsutrustning saknades eller var bristfällig. Att ställningar inte uppfyllde säkerhetsföreskrifter och att ställningsplan och utbildningsbevis saknades. Vidare fanns felaktiga personalliggare och utländska byggarbetare som inte var anmälda i utstationeringsregistret eller som arbetade illegalt på byggarbetsplatsen.

Förundersökning mot arbetsgivare

Polismyndigheten deltog vid 8 kontrolldagar och i samband med detta kontrollerades 160 personer. Av dessa var det 24 personer som saknade rätt att arbeta i Sverige. Ett antal förundersökningar har sedan inletts, främst mot de arbetsgivare som anställt dessa personer samt åtgärder enligt Utlänningslagen mot de som arbetat illegalt.

I rapporten från de åtta myndigheterna skriver man att medverkan av Polismyndigheten i princip är en förutsättning för effektiva och säkra bygginspektioner. Digitala lösningar och register måste även ses över för att framöver öka effektiviteten i tillsynen av byggbranschen.

Under 2020 kommer kontrollerna inom bygg- och transportsektorn samt i städbranschen och andra särskilt prioriterade riskmiljöer att fortsätta. Regeringen har tillsatt 18 miljoner kronor per år för detta arbete.

Några fler slutsatser och rekommendationer ur rapporten är:

• Att byggbranschen kommer att behöva vara fortsatt prioriterad under en längre tid och att fler delar inom transportbranschen även måste kontrolleras.
• Att utländsk arbetskraft är ett inslag i alla riskmiljöer, där statens möjligheter att kontrollera och hantera eventuell illegal arbetskraft är liten.
• Att bidragskriminaliteten måste uppmärksammas betydligt mer hos utbetalande myndigheter, och att samarbeten måste arbetas fram för att utbyta information om misstänkta felaktigheter.