Remisstiden löpte ut i september och i april planeras arbetet vara helt avslutat för publicering av AMA Hus 21. Svaren på remissen är något färre än sist det begav sig. Drygt 800 synpunkter har lämnats den här gången, att jämföra med de nästan 1 000 som kom in för AMA Hus 18.
Enligt de båda huvudutredarna Martin Steno och Niklas Olars har det som vanligt funnits ett stort engagemang kring uppdateringen. Remissvaren är av vitt skilda slag. Detaljerade synpunkter på enskilda frågor, mer övergripande förslag till förbättringar och allt där emellan finns med.
Ett mönster går att skönja. Frågan om hållbarhet avspeglar sig nämligen på ett tydligt sätt i arbetet med AMA Hus 21.
– Vi har sett en ökning av miljörelaterade frågor både under utredningsarbetet och i remissynpunkter, säger Niklas Olars till Omvärldsbevakning.
Inom vissa områden har det funnits önskemål på lättade krav. På andra områden har önskemålet varit det motsatta. Remissarbetet har även väckt tankar kring sådant som behöver förtydligas i figurer och tabeller.
Arbetet med AMA 21 innehåller en riktigt het potatis. Det handlar om klimatförbättrande betong där den traditionella Portlandscementen ersatts med cement som innehåller mineralbaserade tillsatsmaterial som flygaska, silika eller slagg.
Materialet har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. En stor del av det som skrivit och sagts har haft fokus på långa torktider och risker för fuktskador.
I nuvarande AMA, under MCC Beläggningar av trä inomhus, finns krav på maximalt 90 procent relativ fuktighet, RF, i betongunderlaget vid läggning av parkett och trägolv med underliggande fuktskydd.
Det har varit svårt att avgöra var vi ska lägga det här kravet
Nivån har diskuterats vid ett flertal möten under utredningsperioden. Detta eftersom det finns åsikter om att kraven bör lättas så att det räcker med 95 procent RF i underlaget.
Alla håller inte med. Motståndarna till en sådan ändring menar att förkortade torktider måste ställas mot risker för fuktrelaterade skador på golv, och Niklas Olars kan än så länge bara konstatera att det är en viktig avvägning.
– Det har varit svårt att avgöra var vi ska lägga det här kravet. Det finns goda argument både för att ligga kvar på nuvarande nivå och för att göra en höjning, säger Niklas Olars.
Båda sidor av diskussionen finns med bland remissvaren som kommit in. Frågan är nu under fortsatt utredning.
Övriga områden som berörs av de inkomna synpunkterna är exempelvis HSD.1441 Sargar till takluckor, KBC.3 Skikt av kartongklädda gipsskivor samt träavsnitten under GSN och HSD som berör allt från fuktkvot till dymlingsförband.
Huvudutredare Martin Steno berättar att det blir en hel del förändringar avseende stålavsnitten. Bakgrund till det är främst den förändrade standardserien SS-EN 1090.
– Hela Y-kapitlet har strukturerats om och fått nya koder för att synkas med de övriga teknikområdenas Y-kapitel, säger Martin Steno.
Ytterligare en förändring som är att vänta rör kravet på maximalt 30 millimeter kvarstående vatten på yttertak och ytterbjälklag med ovanliggande tätskiktsmatta. Tanken med detta krav var att det skulle gälla för begränsade ytor och begränsad tid.
Texten har dock ofta tolkats som ett godkännande för permanent kvarstående vatten av de angivna mängderna. Feltolkningen ska nu avhjälpas med ändrade formuleringar i AMA Hus 21.
