Spillvattnet i våra bostäder innehåller mycket värmeenergi men den används sällan. I takt med den nödvändiga energiomställningen och de allt hårdare kraven på låg energianvändning är det viktigt att ta tillvara även denna resurs.

Ett forskningsprojekt med syftet att utveckla ett effektivt värmeåtervinningssystem för spillvatten i byggnader har nyligen slutrapporterats. Målet i projektet var att utvärdera systemets prestanda och dess förmåga att minska värmeeffektbehovet för ventilation under köldtoppar.

Återbetalningstiden är 8–16 år

När det är kallt ute och fukthalten är hög inomhus bildas kondens på frånluftsidan i ett fläktstyrt till- och frånluftsystem med värmeåtervinning, FTX-system. Om yttemperaturen på värmeväxlarens kalla sida är lägre än fryspunkten övergår kondensvattnet till frost och is. Värmeväxlaren måste då avfrostas, vilket är en effektkrävande process. Avfrostning av en plattvärmeväxlare kräver, enligt rapporten, i genomsnitt en effekt på 6,2 watt per kvadratmeter A_temp.

Simuleringar i projektet har visat att det undersökta återvinningssystemet för spillvatten kunde minska de momentana effekttopparna för ventilation med upp till 40 procent i Jokkmokks klimat. Risken för påfrysning i värmeväxlaren halveras i samma klimat och elimineras nästan i Stockholms klimat.

När det föreslagna systemet var i drift kunde cirka 85 procent av värmen som använts för beredning av tappvarmvatten återföras till byggnaden. Enligt en genomförd livscykelkostnadsanalys, LCC, varierade återbetalningstiden för systemet mellan 8 och 16 år beroende på vilket tanklagringssystem för spillvatten som används.

Vill undersöka spillvattenvärmepump

Byggnadens värmeenergianvändning påverkades dock obetydligt av förvärmningen av uteluften. En av huvudslutsatserna i forskningen är därför att en spillvattenvärmepump bör användas för att minska värmeenergianvändningen i flerbostadshus.

Adnan Ploskic

I rapporten uttrycker forskarna att de vill undersöka potentialen av detta i nästa etapp men Adnan Ploskic, verksamhetsutvecklare på Bravida och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledare för det aktuella projektet, berättar för Omvärldsbevakning att nästan alla i deras referensgrupp är reserverade till en sådan fortsättning.

– Anledningen till det är att det inte är enkelt att göra detta och energin i Sverige är fortfarande relativt billig. För Sverige som helhet skulle det innebära enorma energibesparingsmöjligheter men tar man det individuellt blir det svårt att få en bra lönsamhet, säger Adnan Ploskic.

En annan sak som de fick veta under forskningen är att reningsverket skulle få problem om många hus skulle utrustas med spillvattenvärmeåtervinning, eftersom deras biologiska och kemiska processer skulle fungera betydligt sämre om temperaturen på returvattnet sjunker några grader.

– Vi måste ställa om hela vårt energisystem för att möjliggöra en hållbar lokal spillvattenvärmeåtervinning men det kommer nog att dröja innan vi är där.