Från och med 4 januari 2021 gäller EU:s nya regler för drönarflygning. För att underlätta för de kommuner och regioner som vill implementera drönare i sin verksamhet arbetar SKR just nu med att ta fram en handbok i ämnet.
– Vår förhoppning är att ha klart materialet lagom till de nya drönarreglerna träder i kraft, säger Ulrika Appelberg, expert på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Antalet som börjar använda drönare inom olika delar i kommunal och regional verksamhet ökar och enligt SKR finns det en hel del frågor som behöver belysas. Allt från vilka möjligheter som finns med drönare till organisation, lagstiftning och regelverk.
Ulrika Appelberg, expert på SKR.
– Vi har haft möten med Transportstyrelsen då vi upplever att den svenska implementeringen av regelverket är framtaget mest för den privata marknaden och inte så mycket för kommuner och regioner, den offentliga sektorn. Vår förhoppning är att reda ut de frågeställningar som finns kvar nu under hösten, säger Ulrika Appelberg.
Bland annat råder oklarheter om vilka tillstånd kommuner och regioner behöver utifrån hur man använder drönare i sin verksamhet.
– Ska en kommun till exempel samla in geodata med drönare innebär det ibland att man flyger nära människor och då hamnar drönaren lätt över viktgränsen för den öppna kategorin. Kommer man då behöva söka tillstånd för varje tillfälle som drönaren används eller kan man få ett tillstånd som räcker under en längre tid för en viss typ av flygning? Det finns kommuner som idag använder sina drönare upp emot 100 flygningar per år, säger Ulrika Appelberg.
Det finns så många möjligheter med drönare. Inom kort kommer dess användbarhet att upptäckas av fler.
En annan fråga är att det kommer finnas möjligheter att skapa ”geozoner”. Det kan vara där man inte får flyga alls (på grund av militär, personers integritet, naturvärden med mera) eller områden där man gör vissa begränsningar (till exempel bara polisen, viss krav på utbildning), och slutligen områden där alla får flyga drönare.
– Idag är det Transportsstyrelsen som helt reglerar luftrummet och här behöver frågan ses över hur kommunerna ska kunna vara med och påverka situationen inom kommungränsen och vart geozoner behöver bli aktuella, säger Ulrika Appelberg.
I handboken kommer det även finnas exempel på kommuner och regioner som valt att använda drönare i sin verksamhet. Bland annat kommer man kunna läsa om Norrköpings kommun som inventerat åar med hjälp av drönare och Säffle kommun som inspekterat tillståndet på kommunens asfaltsvägar med hjälp av tekniken.
Omvärldsbevakning har tidigare skrivit om Sandviken Energis införande av drönare som visade sig vara positivt ur flera aspekter och om Tyresö kommun som testade att mäta och kartlägga skräp med drönare.
– Det finns så många möjligheter med drönare. Inom kort kommer dess användbarhet att upptäckas av fler. Men att föreställa sig hur användningen av drönare kommer utvecklas kan liknas vid hur det en gång var att bedöma hur datorer, internet och mobiltelefoner skulle förändra samhället. Nyttan med den nya tekniken är stor, men exakt hur är oklart för de flesta, säger Ulrika Appelberg.
