1 september 2021 kommer de nya ekodesignkraven för belysning att börja gälla (EU 2019/2020). Då träder även en reviderad energimärkningsförordning för ljuskällor (EU 2019/2015) i kraft.
Nuvarande ekodesignförordningar slås ihop till en enda förordning, vilket gör det lättare för tillverkare, återförsäljare och beställare att förstå vilka krav som ställs. Trenden mot LED av hög kvalitet fortsätter, även om vissa typer av lågenergilampor och lysrör får fortsätta att vara kvar.
T8-lysrören kommer dock att fasas ut från marknaden med start 1 september 2023, vilket gör det viktigt att planera utbyte av gamla ljuskällor eller hela armaturer i god tid.
Peter Bennich, Energimyndigheten. Foto: Energimyndigheten
– Redan idag finns betydligt effektivare LED-lysrör som har lika bra eller bättre funktion, säger Peter Bennich på Energimyndigheten.
T8-lysrör är en vanlig ljuskälla och används i lysrörsarmaturer i till exempel källare, tvättstuga, garage och på många andra ställen. Har man redan armaturer med T8-lysrör så kan man fortsätta använda dessa tills de slocknat.
T8-lysrören ska inte förväxlas med T5-lysrör som är något effektivare och smalare i formen.
Först att fasas ut var glödlampan år 2009, följt av bland annat lågenergilampan och halogenlampan 230 V. Med tiden har LED blivit allt vanligare och de nya kraven visar att LED är framtiden.
– Ett vanligt problem är att den som köper in ljuskällorna inte är densamma som sedan ansvarar för drift och underhåll, varvid de totala livscykelkostnaderna, som är det viktigaste, inte blir tydliga. LED kan vara dyrare i inköp men betydligt billigare i drift och underhåll, tack vare minst lika lång livslängd som ett vanligt lysrör, och därmed totalt sett billigare, säger Peter Bennich.
Många är kvar i det gamla och köper det man redan känner till, eller det som har det lägsta inköpspriset, menar Peter.
– Det gäller både offentliga upphandlare men också tyvärr vid projektering av nya byggnader. Det blir inte bra ur energisynpunkt och inte heller ur arbetsmiljösynpunkt, säger han.
Möjligheterna med de nya ljuskällorna är oändliga, menar Peter Bennich.
– Eftersom LED går att styra på ett helt annat sätt än andra ljuskällor kan man skapa helt nya slags belysningslösningar som både ger bättre ljus och samtidigt är mer energieffektiva. Genom att styra spektrum och ljusstyrka kan man till exempel simulera dagsljusets variation över dagen och på så sätt komplettera dagsljuset från fönstren. Det går också enkelt att dimra ner ljuset när ingen är på plats, vilket kan ge mycket stora energibesparingar.
Många är kvar i det gamla och köper det man redan känner till, eller det som har det lägsta inköpspriset.
Han poängterar att som verksam i branschen har man ett ansvar att läsa på om de nya kraven samt se till att hålla sig uppdaterad kring kunskapen om LED.
– Vi på Energimyndigheten vill uppmana inköpare, företag och andra aktörer att läsa på ordentligt. Ta gärna hjälp av ljusdesigners eller konsulter i framkant så att ni både utformar respektive upphandlar bra och energieffektiva belysningslösningar.
EU-länderna har gemensamt beslutat att den nuvarande energimärkningen med pilar från grönt till rött och skalan A+++ till G ska ändras och ersättas av skalan A till G. Färgerna på pilarna kommer vara de samma.
Att man behöver ändra skalan beror på att produkter, tack vare kraven på ekodesign och energimärkning, blivit allt mer effektiva och att den nuvarande energimärkningsskalan på så vis slagit i taket.
Den nya märkningen får visas tidigast 1 september 2021. Fram till 1 mars 2023 kommer det att finnas ljuskällor som har nuvarande energimärkning och andra ljuskällor som har den nya energimärkningen. 1 mars 2023 ska alla ljuskällor ha den nya energimärkningen.
De nya ekodesignkraven omfattar förutom krav på energieffektivitet och bra funktion även krav på ökade möjligheter att reparera och återvinna belysningsprodukter. Alla ljuskällor ska lämnas till miljöstation när de slocknat så att de tas om hand på rätt sätt.
De nya kraven för belysning beräknas att från och med år 2030 spara cirka 42 TWh årligen inom EU.
Ekodesigndirektivet sätter minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuder de mest energi- och resurskrävande produkterna på EU-marknaden.
Ekodesignkraven fungerar som ett golv för att förbjuda och ta bort de allra sämsta produkterna på marknaden, sett ur ett energiperspektiv. Kraven tas fram genom en livscykelanalys.
Ekodesigndirektivet trädde i kraft år 2005 och implementerades i Sverige genom lagen om ekodesign som trädde i kraft 2008. Direktivet revideras sedan 2009 och utökades då från att gälla energianvändande produkter till att gälla för alla energirelaterade produkter.
Ekodesigndirektivet sätter minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuder de mest energi- och resurskrävande produkterna på EU-marknaden.
Ekodesignkraven fungerar som ett golv för att förbjuda och ta bort de allra sämsta produkterna på marknaden, sett ur ett energiperspektiv. Kraven tas fram genom en livscykelanalys.
Ekodesigndirektivet trädde i kraft år 2005 och implementerades i Sverige genom lagen om ekodesign som trädde i kraft 2008. Direktivet revideras sedan 2009 och utökades då från att gälla energianvändande produkter till att gälla för alla energirelaterade produkter.
