DEBATT: Den svenska politiken, från kommun- och regionstyrelser till regeringen och riksdagen, har visat beslutsamhet i coronakrisen. Både gällande åtgärder för att minska smittspridningen och för att stötta näringslivet i den akuta krisen.
Värdet av det sociala livet i staden har blivit tydligt under coronapandemin, med tomma stadskärnor och isolering i hemmen i många länder.
Så hur bör vi planera våra framtida bostadsmiljöer för att möta nya utmaningar? Och vilka kvaliteter krävs att uppnå en hållbar livsmiljö? Det var några av frågorna som diskuterades i seminariet ”Den hållbara (bo)staden – hur möter vi dagens och framtidens utmaningar?”
Utemiljön är ett viktigt komplement till bostaden, det tror jag alla har blivit medvetna om nu i corona-tider.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på Sandell Sandberg, tycker sig se ett ökat behov av platser i hemmen där man kan dra sig undan och ha möjlighet att till exempel arbeta ostört.
–Vi har sett vad besvärligt de har det som bor för trångt och som till exempel ska hålla digitala möten från bostaden. De som har åtminstone ett litet utrymme där de kan dra sig undan har det så mycket bättre, säger Thomas Sandell.
– Vi har också sett att många människor uppskattar att komma ut på en balkong eller en terrass där de också kan odla någonting själva, säger Thomas Sandell.
Åsa Kallstenius, chefsarkitekt på Kod Arkitekter säger att med trenden att vi bygger mindre och mindre lägenheter blir det som är utanför bostaden viktigare. Det handlar om platser där vi kan mötas och vistas under hela året och över hela dygnet utan att några grupper känner sig utestängda, säger hon.
– Jag tror att vi kommer att få se en förskjutning mot att vi ser staden och bostadsområdena som viktigare än själva bostaden.
Helena Tallius Myhrman, som är stadsarkitekt i Gävle kommun, tror att behovet av utemiljöer i staden kommer att öka.
–Utemiljön är ett jätteviktigt komplement till bostaden, och det tror jag alla har blivit medvetna om nu i corona-tider. Bostaden räcker inte utan vi måste ha den gröna miljön utanför, säger Helena Tallius Myhrman.
–Jag är helt säker på att vi kommer att få se mer av detta. Vi behöver fler gröna lungor. Det är ett uppvaknade som är på gång.
Helena Tallius Myhrman pratade även om vikten av att spara en del naturmark när man till exempel planerar för nya stadsdelar.
Gävle kommun har tagit fram en arkitekturpolicy, ”Arkitektur Gävle – Gestaltad livsmiljö”.
–Här arbetar vi med nivåerna arkitektur och stadsmiljö, men sen har vi lagt till grön stadsbyggnad för att kunna hantera frågor kring klimatet, som till exempel häftiga skyfall och översvämningar.
Det här sättet att arbeta har visat sig vara en bra metodik att använda i dialog med våra olika partner.
Charlotta Herte, chef för marknad och sälj på BoKlok berättar att de tillsammans med Kod Arkitekter tagit fram en handfast guide för att på ett mer systematiserat sätt skapa hållbara bostadsmiljöer.
– Det är standardiserade och prisvärda hus vi utvecklar i vår fabrik, men hemmet är bara en del av den större miljö vi lever i, som omfattar kvarteret och gården, säger Charlotta Herte.
Guiden är ett underlag till diskussion i projektgruppen men också tillsammans med kommunen.
I guiden finns tre nivåer:
– Det här sättet att arbeta har visat sig vara en bra metodik att använda i dialog med våra olika partner. Vi kan också se att det finns ett stort intresse från våra kunder att bo i både hållbara hus och städer, säger Charlotta Herte.
Deltagarna fick under seminariet kommentera en debattartikel som publicerats tidigare i DN. Den är skriven av Göran Bengtsson, professor emeritus i ekologi. Han skriver, med anledning av att coronaspridningen är mera utbredd i förtätade än glesare stadsdelar:
”sålunda borde man omgående ta bort möjligheten för kommuner och domstolar att förtäta städer…”
– Med anledning av corona tror jag absolut att vi är på väg in i ett samhälle där mindre städer kommer att bli viktigare och mer populära än stora städer, kommenterar Thomas Sandell.
– Jag tror också att vi vid nybyggnation kommer att dra ner i skala och att vi kommer att se färre nybyggda kolosser, säger Åsa Kallstenius.
– Men redan nu finns det småskalig förtätning av städer, säger Charlotta Herte. Förtätning kan också förgylla trista platser och öka mångfalden i ett område, säger hon.
Projektet Digitala Almedalen c/o Boinstitutet arrangerades av Boinstitutet i samarbetet med BoKlok och Stellar Capacity under tre dagar i slutet av juni i sommar.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på Sandell Sandberg, Åsa Kallstenius, chefsarkitekt och delägare, ansvarig för innovation och utveckling, Kod Arkitekter, Helena Tallius Myhrman, stadsarkitekt Gävle kommun och Charlotta Herte, chef marknad, sälj och kommunikation, BoKlok.
Projektet Digitala Almedalen c/o Boinstitutet arrangerades av Boinstitutet i samarbetet med BoKlok och Stellar Capacity under tre dagar i slutet av juni i sommar.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på Sandell Sandberg, Åsa Kallstenius, chefsarkitekt och delägare, ansvarig för innovation och utveckling, Kod Arkitekter, Helena Tallius Myhrman, stadsarkitekt Gävle kommun och Charlotta Herte, chef marknad, sälj och kommunikation, BoKlok.