I projektet Constructivate, som avslutades i början av 2020, har målet varit att bidra till ökad materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall i Sverige.
Inom projektet har man bland annat sammanställt vilka byggprodukter i plast som används i byggnader och därmed även återfinns i bygg- och rivningsavfallet. Man har också undersökt vilka plastfraktioner som kan och bör återvinnas utifrån mängd, tekniska möjligheter, miljöpåverkan och ekonomiska aspekter.
För de utvalda fraktionerna undersöktes en metod med att ta bort lim från gamla plastgolv för att förbättra återvinningsbarheten samt kvalitetsbedömning. Dessutom togs några produkter fram för att demonstrera vad återvunnen plast från byggindustrin kan användas till.
– Det finns stor potential att öka återvinningen av plast, säger Anna Jansson, forskare på RISE.
Hon menar att det särskilt gäller för golv och rör som är de största plastfraktionerna. Mycket byggmaterial kommer förpackat i plast som ger en betydande avfallsfraktion som oftast bränns. Detta är egentligen inget byggmaterial men studerades eftersom mängden är betydande och fraktionen är av god kvalitet.
Det finns stor potential att öka återvinningen av plast
Samtidigt behövs det gemensamma standarder och terminologi att jobba efter så att materialströmmarna blir så rena som möjligt. För insamlingen är det mer arbetssätt som är enkla att använda och utbildning som behövs för att få bra insamlingar. Standarder gäller mer för att hitta avsättning och vad materialen kan användas till.
Vid nybyggnation är det generellt enklare att återvinna produkterna eftersom de är nya, inte innehåller reglerade ämnen samt att leverantören är känd.
Vid rivning och renovering däremot kan produkterna vara sammanfogade med andra material och väldigt smutsiga. De kan också innehålla ämnen som är reglerade eller oönskade. I vissa fall kan även plasten ha åldrats och har då inte kvar sina ursprungliga egenskaper.
Anna Jansson berättar att plastavfall som uppstår på byggplatser främst består av installationsspill från plaströr, plastgolv, isolermaterial samt emballageplast. Den plast som uppstår vid renovering och rivning utgörs främst av plastgolv följt av kabel.
– Det finns mycket som inte syns. Byggfilm och byggfolie kan sitta i kontakt med andra material, säger Anna Jansson.
Hon lyfter fram exemplet med golvföretaget Tarkett som har lyckats utveckla teknik för att kunna få bort bland annat spackel och lim från golv.
Ett annat hinder för gamla produkter kan vara innehåll av ämnen som idag är reglerade på EU-nivå.
Anna Jansson framhåller också att plasten inte lever hur länge som helst. Plasten kan vara lite nerbruten och inte ha samma kvalitet som den borde ha.
Andra hinder handlar om när plasten ligger på marken och blir smutsig när man hanterar den.
Plast är dessutom ett lätt material och transporterna är en utmaning
– Plast är dessutom ett lätt material och transporterna är en utmaning. Det går inte att transportera plasten så långt för då blir ju kostnaden högre än vad materialet är värt, säger Anna Jansson.
I många branscher växer intresset för återvinning och återbruk av plast. I flera andra länder i Europa återvinns betydligt mer av byggprodukterna i plast än vad som görs i Sverige. Det handlar till exempel om rör, fönsterprofiler och golvmattor.
Anna Jansson menar att det redan nu går att göra en hel del för att öka återvinningen av plast. Eftersom plast har ett lågt ekonomiskt värde är styrmedel och incitament viktigt för att öka återvinning. Krav vid upphandling kan vara ett sätt att tvinga fram återvinning. Detta har ett annat arbetspaket i Constructivate arbetat med.
Vid nybyggnation kan det till exempel handla om att samla in allt golvspill genom att anlita en golventreprenör som är ansluten till GBR Golvåtervinning. Det är också bra att föreskriva GBR Golvåtervinning som krav i upphandlingen. Det är kostnadsfritt för beställaren och dessutom en kostnadsfri hantering för byggaren till skillnad från den vanliga avfallshanteringen.
Vid rivning rekommenderar hon att man ska använda Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning som togs fram under 2019 av dåvarande Sveriges Byggindustrier (numera Byggföretagen) och följa upp vad som har skett sedan de publicerades. Man kan också ställa krav på rivningsföretag att de ska beakta möjligheter att återvinna och återbruka material. Det finns företag som erbjuder detta.
Constructivate – Sustainable recycling of construction and demolition waste är en del i forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II som finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och koordineras av Chalmers Industriteknik (CIT).
Syftet att se över hur man kan uppnå en mer resurseffektiv återvinning av bygg- och rivningsavfall. Andra etappen, med sex fristående forskningsprojekt, pågår 2016 - 2020.
Projektpartners: Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE.
Industriella partners: Stena Recycling, Renova, Rivab, NCC Industry/Recycling, Peab, White, Chalmersfastigheter, Swerock, Tarkett, Cementa, IKEM PVC Forum. Dessutom deltar Miljöförvaltningen i Göteborgs stad.
Constructivate – Sustainable recycling of construction and demolition waste är en del i forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II som finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och koordineras av Chalmers Industriteknik (CIT).
Syftet att se över hur man kan uppnå en mer resurseffektiv återvinning av bygg- och rivningsavfall. Andra etappen, med sex fristående forskningsprojekt, pågår 2016 - 2020.
Projektpartners: Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE.
Industriella partners: Stena Recycling, Renova, Rivab, NCC Industry/Recycling, Peab, White, Chalmersfastigheter, Swerock, Tarkett, Cementa, IKEM PVC Forum. Dessutom deltar Miljöförvaltningen i Göteborgs stad.