Skatten presenterades i samband med att regeringens budget för 2020 lades fram i förra veckan. Den så kallade avfallsbränningsskatten är tänkt att införas 1 april nästa år.
Förslaget om skatt på företag som bränner avfall för el- eller fjärrvärmeproduktion kom för snart två år sedan. Som Omvärldsbevakning skrev redan då fanns det kritik mot idén, bland annat från utredaren som gjorde den statliga utredningen som föreslog skatten.
Enligt regeringen ska skatten ligga på 75 kronor per ton under 2020, när den införs. Planen är att denna sedan ska ökas med 25 kronor per år till 2022, vilket gör att skatten blir 100 kronor per ton 2021 och 125 kronor per ton 2022. Regeringen menar att en upptrappning ger aktörer chansen att vidta åtgärder.
Undantag ska dock införas för farligt avfall, animaliska biprodukter, biobränsle och viss produktion av material.
Att skatten nu ska införas väcker dock fortsatt kritik, bland annat från branschorganisationerna Energiföretagen och Avfall Sverige. Båda två anser att den inte kommer att ha en miljöstyrande effekt.
– Skatt på energiåtervinning har liten – om ens någon – möjlighet att styra mot ökad materialåtervinning. Att införa skatten redan nästa år sätter också kommunerna i en svår situation eftersom avfallstaxorna för 2020 redan är beslutade i många kommunfullmäktige, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige.
Dessutom menar Avfall Sverige att energiåtervinning av avfall i Sverige bidrar till att minska klimatpåverkan då bland annat deponering undviks och fossila bränslen ersätts.
Avfall förbränns och omvandlas på så sätt till energi. I Sverige finns det främst två typer av anläggningar: kraftvärmeverk som producerar el och värme, samt värmeverk, som bara producerar värme.
Avfall förbränns och omvandlas på så sätt till energi. I Sverige finns det främst två typer av anläggningar: kraftvärmeverk som producerar el och värme, samt värmeverk, som bara producerar värme.
