Skanska har fått en hel del uppmärksamhet för sin så kallade gröna betong som används i flera projekt just nu. Enligt bolaget kan klimatbelastningen minska med upp till 50 procent.
Detta sker genom att anpassa materialsammansättningen efter olika användningsområden och därmed bidra till lägre koldioxidutsläpp. Precis som med övrig modern betong handlar det främst om att sänka halten av cement i blandningen.
Hittills har tre olika varianter tagits fram som ska användas för vägg, bjälklag och garage. Det berättar Ludvig Dahlgren, teknisk specialist och drivande i satsningen.
Ludvig Dahlgren. Foto: Skanska
– Ofta kan det bli ganska generella formuleringar kring klimatförbättrad betong och det är inte alltid helt lätt att förstå vad det faktiskt innebär. Det vi har gjort är att ta fram tre specifika produkter där vi visar vilka klimatbesparingar man faktiskt kan göra, säger Ludvig Dahlgren till Omvärldsbevakning.
Den gröna betongen uppges uppfylla samma krav som standardbetong gällande beständighet, hållfasthet, livslängd och gjutbarhet. Produkten används nu inom husprojekt såväl som inom anläggning.
Och det finns fler som testar lösningar. Rikshem avslutade nyligen ett projekt som använde sig av vad som beskrivits som optimerad betong.
Även i detta fall handlar det om att göra förändringar i blandningen, men också att göra konstruktioner där materialet används på ett effektivare sätt. Dessutom ställs krav på armeringen och andelen återvunna beståndsdelar.
Ytterligare ett exempel gäller PEAB och SSAB. Tillsammans satsar de båda företagen just nu på att ta till vara restprodukter från stålproduktion för användning vid betongtillverkning. Satsningen ska leda till minskade utsläpp på uppåt 50 000 ton per år.
Betongbranschens mål är att ha klimatneutral betong på marknaden från senast 2030. Från 2045 ska detta gälla för all betong som används i landet.
Mats Emborg är professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet, med internationellt uppmärksammad forskning kring betong på sin meritlista. Han tror att de uppsatta målen går att nå.
Mats Emborg. Foto: LTU
– Ja, men det är naturligtvis en stor utmaning och många faktorer är än så länge osäkra, säger Mats Emborg till omvärldsbevakning.
Han menar att nyckeln till stor del finns i bindemedlet, det vill säga cementet som i rätt proportioner i förhållande till blandningsvattnet ger betong som klarar kraven på bärighet och beständighet.
Cementet står för ungefär 90 procent av betongens utsläpp. Resterande delar kommer från de övriga beståndsdelarna, transporter samt produktions- och byggprocesser.
Idag finns försöksanläggningar där koldioxid fångas upp i cementfabrikernas skorstenar och lagras i stället för att hamna i atmosfären. Denna teknik är dock relativt komplicerad.
Många gånger går det att minska cementhalten i den betong som ska användas vid själva bygget i ännu högre utsträckning än vad som sker idag.
– Det handlar om att ha rätt betong på rätt plats. En bro behöver till exempel en helt annan kvalitet i betongen eftersom den exponeras för tösalter. Inne i ett hus kan man däremot ha lägre kvalitet vilket innebär lägre cementhalt. En skicklig konstruktör har ofta en mer nyanserat bild av dimensioneringen och kan reda ut vilka delar i konstruktionen som inte behöver vara lika stark.
Titta på totallösningar och kanske dra ner en aning på tempot under vintern
I Sverige används högre cementhalter under vintrarna för att betongen ska kunna hydratisera och tillväxa i hållfasthet trots kall väderlek.
– I vissa länder stänger man byggen på vintern. Här är det svårt att göra så med tanke på det stora behovet av att snabbt bygga bostäder. Däremot går det nog att planera annorlunda, titta på totallösningar och kanske dra ner en aning på tempot vissa dagar när det är mycket kallt under vintern.
Tidigare i år släppte branschorganisationen Svensk Betong en vägledning kring olika klimatförbättringar som kan göras redan idag, utifrån de förutsättningar som råder. Vägledningen är indelad i tre olika nivåer.
Den som satsar på högsta nivån kan bidra med utsläppsminskningar på uppåt 40 procent jämfört med branschens nuvarande referens, enligt skriften. Detta med betong som är vanligt förekommande idag.
Då krävs dock höga krav på samverkan mellan beställare, konstruktör, betongleverantör och entreprenör, för att säkerställa att betongen väljs och hanteras på ett sätt som ger rätt kvalitet och funktion.
