Vid renovering och anpassning av lokaler, exempelvis kontor, är det vanligt att befintliga byggprodukter rivs ut och går vidare till avfallshantering långt innan produkterna tjänat ut sin funktionella livslängd.
Att återbruka befintliga byggprodukter vid lokalanpassningar istället för att köpa in nya sparar både miljö och pengar. Tidigare beräkningar från IVL visar att det finns potential att årligen minska avfallsmängderna med 18 000 ton samtidigt som det går att spara 600 miljoner kronor genom att återbruka fyra vanligt förekommande interiöra byggprodukter i samband med lokalanpassning av kontor. För att detta ska bli verklighet krävs att inblandade aktörer börjar tänka och arbeta på nya sätt som främjar cirkularitet och återbruk av produkterna och material.
I en ny rapport från IVL presenteras ett kunskapsstöd för fastighetsägare och andra aktörer som har inflytande över val av interiöra byggprodukter i lokalanpassning av kontor.
För att lyckas med ett ökat återbruk av interiöra byggprodukter krävs:
För att lyckas med ökat återbruk av interiöra byggprodukter behöver alla inblandade aktörer hjälpas åt. Men den allra viktigaste aktören är fastighetsägaren.
– Vi har fokuserat på hur fastighetsägarna kan arbeta för ökat återbruk. De har stor möjlighet att påverka processerna och incitamenten för sig själva och även för andra aktörer, säger Hanna Gerhardsson vid IVL. Hon har tillsammans med Carina Loh Lindholm och Maria Ahlm skrivit rapporten.
– Som fastighetsägare kan man skapa ökade incitament inom sin egen organisation, men också genom att ställa krav vid upphandlingar. Fastighetsägare kan även skapa incitament för återbruk hos hyresgästen, framför allt genom hyresförhandling och hyresavtal.
Hur mycket som kan återbrukas bestäms i hög grad redan under projektets början och därför behöver man ha ett arbetssätt för återbruk i åtanke så tidigt som möjligt.
Om man istället utgår från det som redan finns på plats blir möjligheterna för återbruk mycket större
– I samband med gestaltning är det lätt att tänka att man utgår från ett vitt papper. Om man istället utgår från det som redan finns på plats blir möjligheterna för återbruk mycket större, säger Hanna Gerhardsson.
I rapporten lyfts tre arbetssätt fram som särskilt viktiga för fastighetsägaren att skapa ökade incitament för återbruk i lokalanpassningar:
Rapporten lyfter också fram tre viktiga faktorer för att återbruket ska kunna öka i framtiden:
– Det är viktigt att tänka långsiktigt, bortom själva lokalanpassningsprojektet, så att man faktiskt också möjliggör framtida återbruk och drift, säger Hanna Gerhardsson.
Hanna Gerhardsson lyfter också fram vikten av att sätta upp mål kring återbruk. Det kan vara både centrala mål i organisationen, men också mål för specifika projekt.
Målen kan vara direkta såsom att man vill återbruka ett visst antal ton produkter eller uppnå en viss återbrukgrad.
Indirekta mål kan handla om hur organisationen ska arbeta, till exempel genom att sätta upp rutiner som möjliggör återbruk.
Målen ska vara konkreta och mätbara
– Målen ska vara konkreta och mätbara. Målen behöver följas upp så att man har koll på om man når upp till målen och gärna att man redovisar dem också. Så att man verkligen har drivkraft att jobba mot dem.
Rapporten är del av det större forskningsprojektet Cirkulära produktflöden i byggsektorn – återbruk i industriell skala som har pågått mellan år 2017 och 2019.
Projektet har även utvecklat webbsidan Centrum för cirkulärt byggande för att skapa ett mer storskaligt återbruk av interiöra byggprodukter.
Projektet finansieras av Vinnova, projektparter och Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL), och leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Övriga projektparter är Vasakronan, Fabege, LINK arkitektur, White Arkitekter, Tenant & Partner, NIRAS, Kompanjonen, Brattöns Återbruk, Sveriges Byggindustrier, Chalmersfastigheter och Chalmers Industriteknik.
Resultatet tillämpas och vidareutvecklas nu inom projektet Återbruk Väst tillsammans med projektparter Business Region Göteborg, Chalmersfastigheter, Göteborgs stad (Lokalförvaltningen och Fastighetskontoret), Akademiska Hus, Castellum, Klövern, Västfastigheter, Tengbom, White Arkitekter och Johanneberg Science Park.