Det är tämligen tomt på folk i HSB Living Lab när Omvärldsbevakning besöker byggnaden. De boende är till stor del studenter och befinner sig på det intilliggande Chalmers.

Per Ericson.

I HSB Living Lab testas många olika tekniker. En av dem är ifrån företaget Graytec, som återvinner gråvatten från dusch och handfat. I ett rum bakom byggnadens hiss finns utrustningen som ser till att vattnet blir rent.

Per Ericson, styrelseordförande för Graytec, förklarar att tanken från början var att utveckla hållbara cirkulära system för bostadsfastigheter och hotell men att det nu har blivit större.

– Om vi ska klara av de globala miljömålen i Agenda 2030 så behöver vi hitta bättre lösningar och gå bort från de stora systemtänken inom vatten och avlopp och utveckla mer decentraliserade lösningar i urbana miljöer, säger han.

Läs mer: TV-inslag om uppkopplade brandlarm testas i HSB Living Lab.

En första dusch

Ungefär en vecka innan Omvärldsbevakning besöker HSB Living Lab har åtta personer testat att duscha i återvunnet gråvatten. Jesper Knutsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola i vatten- och hållbarhetsfrågor, berättar att de som testade att duscha var positiva och märkte ingen skillnad på vattnet.

– Men vi har gjort en undersökning bland de boende och det finns en viss skepticism och det är förväntat. Just det här med vatten är känsligt och återvunnet vatten är en ovan sak att hantera eller att fundera på.

Jesper Knutsson.

Fram tills i september har man sedan arbetat med att testa tekniken och få fram rent vatten. Jesper Knutsson förklarar att det egentligen är en ganska enkel teknik som gör att det fungerar. Från badrummen har ett extra rör installerats, vilket separerar toalettvattnet från gråvattnet från handfat och dusch. Reningen av vattnet är det inte heller några konstigheter med, förklarar Jesper Knutsson.

– Tekniken som sådan är inte ny utan det handlar om att koppa ihop rätt komponenter och tillämpa dem i ett helt nytt sammanhang.

Den första barriären i reningen utgörs av ett ultrafilter som tar bort fasta ämnen, bakterier och virus. Efter det finns ett kolfilter som tar bort lösa organiska ämnen, sedan ett jonbytarfilter som tar hand om bland annat salter.

Det är efter de här första stegen som en ny teknik kommer, AOP (Advanced Oxidation Process). Det är en kombination av UV- och ozonbehandling.

– Man har sett att en större kombination av de här två processerna ger en större effekt än om man hade implementerat dem var för sig, säger Jesper Knutsson.

Än så länge har systemet en kapacitet för att rena 4-6 liter vatten i minuten.

Ekonomisk vinning

Förutom att spara på vatten beräknar man också att systemet skulle kunna leda till stora besparingar för att slippa värma upp varmvattnet, då det redan är varmt när det ska återanvändas.

– I den här boendetypen som vi testar kan man räkna med ungefär 40 procent vattenbesparing och ungefär lika mycket energibesparing för uppvärmning av varmvattnet, säger Jesper Knutsson.

Enligt beräkningar som Per Ericson har gjort ökar den totala kostnaden för att bygga en ny fastighet med bara 1-4 procent om man inför ett sådant här lokalt reningssystem. Målsättningen är dock att återbetalningen ska vara kortare än 6 år. Om man skulle införa det i befintliga fastigheter kan det bli ännu dyrare men fortfarande görbart.

– Men oberoende från vårt projekt så borde man redan nu bygga för framtiden med förberedda fastigheter så att man kan installera den här typen av system när man är redo. Man kan göra det i befintliga fastigheter men det innebär uppgradering av avloppssystemet vilket tyvärr är kostsamt, säger Per Ericson.

Visionen är att lokala cirkulära reningssystem ska kunna spara på större mängder vatten och energi även avlasta kommunala VA-system och reningsverk.

Lagstiftning i vägen

Än så länge styrs systemet fortfarande manuellt och man hoppas kunna automatisera det för framtida duschtester. När nästa test ska genomföras vet man inte i dagsläget men hoppas kunna få till ett snart.

Jesper Knutsson poängterar att det vatten som återanvänds inte räknas som ett dricksvatten eller kallvatten utan som ett varmvatten.

– Varmvatten har inga egentliga riktlinjer eller gränsvärden. Det finns ingen definierad standard för vad ett varmvatten ska uppfylla för krav, men vi siktade på gränsvärdena för dricksvatten för att vara på den säkra sidan.

Per Ericson och Jesper Knutsson ser bristen på lagstiftning som det största problemet i Sverige. De menar att förordningar, regelverk och föreskrifter måste komma ikapp och att de i nuläget förhindrar innovation av nya system bland annat då gränsvärden och riktlinjer saknas.

– Just nu är det regler och förordningar som bromsar förändringarna, eftersom reglerna är 30 – 40 år gamla och inte har hängt med i teknikutvecklingen, säger Per Ericson.

- Självklart återstår en hel del forskning och utveckling innan vi har nått fram, men idag framstår avsaknad av politiskt intresse och ett regelverk som släpar efter som de största hindre på vägen till en mer hållbar användning av vatten i våra bostäder, säger Jesper Knutsson.