Energieffektivisering är ett uttryck som används väldigt ofta i energisammanhang. Tyvärr är inte en minskad energianvändning linjärt med kostnadsbesparingen. Spar man 1 kilowattimme, kWh, har den olika värden när den används. Så det gäller att tänka sig för när den används. Används den under 6 minuter behövs en effekt på 10 kilowatt, kW. Vid ett säkringsabonnemang behövs en 3-fas säkring på 16A. Har man ett effektabonnemang så betalar man bara för 1 kW. Invecklat? Absolut, men finessen ligger i hur man styr detta.

Det vanligaste är att man använder en belastningsvakt som övervakar den genomsnittliga effekten under en medelvärdesperiod. Om effekten är på väg att stiga över en given gräns sänds en signal till en utgång som slår av elanvändare en kortare period. Styrningen kan även ske i steg, där effekten av flera laster samverkar för att minska det momentana effektbehovet för fabriken. Det fungerar bra när man vet mot vilken effekt man styr emot.

Har man effektabonnemang är det styrtekniskt mer utmanande. Effektkostnaden sätts efter den timme i en månad där man har använt mest energi. Har man en belastningsvakt som ska styra detta måste den också kunna mäta den rörliga månadseffekten. Det är en utmaning att få detta att fungera. Finns det någon adaptiv belastningsvakt som klarar av detta idag? Det kommer att behövas när fler elnätsägare går in för effekttariffer även på mindre säkrings storlekar.

I ett BeBo projekt mättes tre tvättstugor hos Örebrobostäder. Mätningarna visade att med rätt styrning skulle elnätskostnaden (effekt/säkring) kunna sänkas mer än vad kostnaden för el i hela tvättstugan var. Detta utan att maskinerna behövdes bytas ut. Det enklaste steget var att förskjuta tvättiderna med 30 minuter. Innan bokades alla tvättstugor från klockan 7, vilket innebar att alla maskiner startade samtidigt med ett högt effektbehov som följd. Nu kan man boka tvättstugorna med förskjuten starttid, man startar 6:30, 7:00 och 7:30. Det ger en ökad bekvämlighet för de boende och för Örebrobostäder en sänkt kostnad på 6 500 kronor om året. Vilka investeringar behövde göras? En omprogrammering av bokningssystemet. Tidsåtgång cirka 1 timme. Lönsam effektivisering alltså.

Man ska inte förringa de små energianvändarna som kan ge stora kostnader. I samband med effektmätningen kunde det också konstateras att den lilla lysande displayen som lyser året runt på deras 800 maskiner kostar 40 000 kronor per år. Så det naturliga är att köpa maskiner där displayen är släckt när maskinerna inte används. Självklart tycker väl alla, men man fattar beslut på den kunskap man har.

Lysande displayer är något som syns och där är det uppenbart att man kan spara energi genom att minska tomgångsförlusterna. Så är inte fallet i moderna eller renoverade fjärrvärmecentraler. Alltför ofta ser man att prefabricerade fjärrvärmeväxlare/centraler saknar isolering. Det spelar väl ingen roll eftersom man har nytta av spillvärmen då den värmer rummet. Men ska man följa Boverkets byggregler står det att "installerad utrustning skall ha hög verkningsgrad". Det kan "kosta 3 kWh/m² A_temp per år". Det är 5 procent om huset ska klara av 55 kWh/m² A_temp.

Så allt handlar inte om köldbryggor, utan snåla hus ska ha få installationer. Det kan vara svårt att uppnå när lönsamhet räknas på varje produkt som levereras och inte på kundnyttan.