– Potentialen är jättestor. Enligt vår studie i projektet Reuseheat skulle man varje år kunna återvinna 340 terawattimmar från datahallar, tunnelbanestationer, avloppsreningsverk och sjukhus inom EU. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten, berättar Kristina Lygnerud, chef för energigruppen på IVL Svenska Miljöinstitutet som är koordinator för två olika EU-projekt om återvinning av överskottsvärme.
I oktober startade det nya EU-projektet Rewardheat som omfattar 19 miljoner euro. Projektet kommer att fokusera på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer, under 50 grader. Det handlar om värme från till exempel gamla gruvschakt, vattendrag eller lågtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
På åtta demonstrationsanläggningar runt om i Europa kommer nya systemlösningar att testas. En av dem blir utanför Helsingborg i Sverige.
– I Råå utanför Helsingborg har man idag gasförsörjning för 300 byggnader. Här kommer man istället att använda restvärme från ett kemiföretag och en matvarubutik samt returen på det befintliga fjärrvärmenätet. Det här blir en väldigt framtidsanpassad lösning där man använder det som finns lokalt på ett bra sätt, berättar Kristina Lygnerud.
Demonstrationsanläggningarna har olika karaktär för att de ska kunna ge så mycket praktisk information som möjligt.
Kristina Lygnerud Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet
– Vi jobbar i hela spektrat. Vi jobbar med befintliga fjärrvärmenät som vi gör toppmoderna. Vi jobbar med digitaliseringsfrågan, nya tekniker för att återvinna värme och vi jobbar med de lågtempererade lokala källorna, berättar Kristina Lygnerud.
Än så länge är projektet bara i startgroparna, det kommer att dröja innan demonstrationsanläggningarna är igång och resultat kan redovisas från dessa. Projektet kommer att pågå i fyra år och först ska flera studier och undersökningar genomföras.
IVL jobbar bland annat med den hållbara affärsmodellen och de gör systemstudier om hur det blir i det nationella energisystemet med den här sortens lösningar. Något som man även har gjort i EU-projektet Reuseheat.
EU-projektet Reuseheat är en föregångare till Rewardheat som startade för två år sedan. Det är ett mindre projekt med fyra demonstrationsanläggningar i Frankrike, Spanien och Tyskland. Där ska man återvinna restvärme från en tunnelbana, avloppsvatten, kylprocessen i ett sjukhus och en datahall.
– Vi är ungefär halvvägs in i det projektet. Vår förhoppning är att demositerna ska vara på plats och börja återvinna restvärme under kvartal två nästa år, berättar Kristina Lygnerud.
Flera analyser runt projekten i Reuseheat är genomförda. Kristina Lygnerud berättar att de bland annat har tagit fram affärsmodellkoncept, barriäranalyser och potentialstudier.
Inom projektet har de även intervjuat 76 personer i åtta länder om vad de ser för värden med de här sortens investeringar och barriärer med mera. De har även tagit fram en vetenskaplig artikel och de har analyserat vad som händer om den här värmekällan börjar användas i energisystemet på nationell nivå.
– Vi har gjort många spännande stora analyser, konstaterar Kristina Lygnerud.
I Albertslund i Danmark ska man sänka temperaturen i det befintliga fjärrvärmenätet till 60 grader, då man sett att det kan ge stora miljövinster. Det handlar om en konvertering från 3e till 4e generationens fjärrvärme.
I Topusko i Kroatien finns idag ett ineffektivt och gammalt fjärrvärmenät där returen går ut i en flod. Här ska en loop skapas och fjärrvärmesystemet ska moderniseras med så låga temperaturer som möjligt.
I Hamburg ska ett fossilfritt energisystem skapas i ett nybyggt område med 2000 lägenheter, hotell och skolor. Här kommer restvärme från avloppsvattnet, tunnelbanesystemet och stadens vattenlager att användas. Detta kommer att kombineras med lokalt genererad el från solpaneler.
I Frankrike har man redan ett lågtemperaturnät i drift. Men nu ska driften digitaliseras för att öka effektiviseringen och man kombinerar detta med lokal elproduktion från solen.
I ett industriområde i Tyskland ska en ny teknik med jordvärme testas. Med hjälp av en vakuumbaserad containerlösning ska värme tas från marken och ledas vidare till fjärrvärmenätet utefter behov.
I Holland har man i ett tidigare EU-projekt påbörjat en restvärmeåtervinning i en nedlagd gruva. Nu ska en lagerlösning med smart styrning byggas så att det blir mer effektivt.
I Milano i Italien finns ett vattenlager (akvifer) vilket fungerar som ett värmelager. I projektet skall värmen återvinnas in i befintligt fjärrvärmesystem.
I Albertslund i Danmark ska man sänka temperaturen i det befintliga fjärrvärmenätet till 60 grader, då man sett att det kan ge stora miljövinster. Det handlar om en konvertering från 3e till 4e generationens fjärrvärme.
I Topusko i Kroatien finns idag ett ineffektivt och gammalt fjärrvärmenät där returen går ut i en flod. Här ska en loop skapas och fjärrvärmesystemet ska moderniseras med så låga temperaturer som möjligt.
I Hamburg ska ett fossilfritt energisystem skapas i ett nybyggt område med 2000 lägenheter, hotell och skolor. Här kommer restvärme från avloppsvattnet, tunnelbanesystemet och stadens vattenlager att användas. Detta kommer att kombineras med lokalt genererad el från solpaneler.
I Frankrike har man redan ett lågtemperaturnät i drift. Men nu ska driften digitaliseras för att öka effektiviseringen och man kombinerar detta med lokal elproduktion från solen.
I ett industriområde i Tyskland ska en ny teknik med jordvärme testas. Med hjälp av en vakuumbaserad containerlösning ska värme tas från marken och ledas vidare till fjärrvärmenätet utefter behov.
I Holland har man i ett tidigare EU-projekt påbörjat en restvärmeåtervinning i en nedlagd gruva. Nu ska en lagerlösning med smart styrning byggas så att det blir mer effektivt.
I Milano i Italien finns ett vattenlager (akvifer) vilket fungerar som ett värmelager. I projektet skall värmen återvinnas in i befintligt fjärrvärmesystem.
