Det var 2016 som staten beslutade om att anslå 800 miljoner kronor om året för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar.
Förutom fysiska åtgärder skulle hyresgästerna under sju år skyddas från stora hyreshöjningar genom statligt stöd till hyresrabatter.
Men endaste en bråkdel av pengarna kom till användning och satsningen bidrog endast marginellt till de politiska målen, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Riksrevisionen konstaterar att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.
Riksrevisor Helena Lindberg vid Riksrevisionen anser att det är viktigt att när regeringen utformar ett stöd att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var det inte i det här fallet och det är dessvärre något som vi sett återkommande i våra granskningar, säger hon.
Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.
Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens rapport .
Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderas bland annat:
Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderas bland annat:
