I en enkel beskriven form består batterilagret av:

• En batteridel (där lagras el/energi)
• En kraftelektronikdel (där elen omformas från växel- till lik-ström)
• En del där själva logiken och styrningen sitter.

Lagret kopplas in på lågspänningssidan (0,4 kV) AC, omvandlas till likström och laddar batterierna. När uttag från inkopplat nät sker går detta via batteriets styrsystem som ”bestämmer” på vilket sätt man bäst hanterar det uttaget.

Beroende på vilka parametrar man styr på kan man till exempel: 

• Styra effektuttag mot inkommande nät map att hålla ned  kostnader (Peak shaving).
• Använda överkapacitet i batterierna till att frekvensreglera mot överliggande nät.
• Använda överkapacitet i batterierna till att möjliggöra ett högre uttag än annars vore möjligt.
• Använda sparad energi till att kunna strömförsörja vid strömavbrott på matande nät (Reservkraft).

• Vid events för att ersätta dieselgeneratorer till exempel festivaler, sportarrangemang, konserter etcetera.
• För att ”boosta” elnätet, antingen på grund av för låg anslutningseffekt (byggström till exempel) eller för att möjliggöra snabbladdning av elbilar.
• Som tillfällig lösning i väntan på en permanent lösning.
• För stora elkonsumenter som önskar minska sina kostnader för effektuttag (Peak shaving).